En reform som stärker välfärdens kärna  

Välfärden märks i människors vardag  

När ett barn inte får det stöd som behövs i skolan – eller lämnar klassrummet utan de digitala kunskaper som framtiden kräver – när en patient väntar för länge på vård eller när en äldre person känner oro i hemmet blir välfärdens utmaningar konkreta. 

Skolan brottas med kunskapsutmaningar och ojämlika resultat. Vård och omsorg pressas av en åldrande befolkning, fler kroniska sjukdomar och personalbrist. I dag går en allt större del av resurserna till administration och akuta insatser, snarare än förebyggande arbete och individanpassat stöd. 

Samtidigt ställer ett alltmer digitalt samhälle nya krav på kunskap och kompetens. Elever och lärare i skolan och personal inom vård och omsorg behöver inte bara tillgång till ny teknik – utan förmåga att förstå digitala system, använda AI på ett ansvarsfullt sätt och navigera i en datadriven värld. 

För att välfärden ska räcka till och hålla hög kvalitet krävs att den utvecklas i takt med den digitala verkligheten. 

Tech som stärker välfärdens uppdrag 

Tekniken ger oss redan i dag möjligheten att organisera välfärden på ett smartare och mer mänskligt sätt. Den är inget självändamål men rätt använd stärker den välfärdens kärnuppdrag: kunskap, omsorg och trygghet. 

I skolan handlar det om att ge elever en stabil grund i digital kompetens och AI-förståelse – färdigheter som är avgörande för framtidens studier, arbete och samhällsliv. Samtidigt kan digitala verktyg bidra till bättre individanpassning och mer tid för lärande. 
 
Välfärdsteknik kan göra vård och omsorg mer förebyggande, mer träffsäkra och mer individnära – oavsett var i landet man bor. Genom egenmonitorering i hemmet, digital tillsyn, smart planering, AI-stöd och enklare dokumentation kan försämringar upptäckas tidigare, onödiga insatser undvikas och tid frigöras för det mänskliga mötet. 

Tekniken ska inte ersätta människor – utan ge professionerna bättre förutsättningar att lyckas. 

Tech, skola och omsorg – ett digitalt lyft för välfärdens kärna 

Reformen gör teknik till en självklar del av välfärdens kärna – för bättre lärande, tryggare omsorg och mer tid för mänskliga möten. 
 

1. Ge alla elever en stabil digital och AI-relaterad grund i skolan 

Alla elever ska lämna grundskolan med förmågan att förstå, värdera och använda digitala verktyg. Digital kompetens är i dag en lika självklar basfärdighet som att läsa, skriva och räkna – och avgörande för både studier, arbete och delaktighet i samhället. 

Digital och AI-relaterad kunskap ska därför vara ett tydligt och tvärgående mål i läroplanen, med fokus på källkritik, informationshantering, integritet och förståelse för hur algoritmer och AI påverkar vardagen. Lärare ska få fortbildning och rätt stöd, och skolor ska ha likvärdig tillgång till moderna verktyg och läromedel. 

2. Investera i ett digitalt omsorgslyft – tre miljarder kronor per år 

Inför en statlig, treårig satsning om tre miljarder kronor per år till kommuner för att skala upp välfärdsteknik som redan visat effekt. Medlen ska kopplas till tydliga införandeplaner, kompetensutveckling och uppföljning av faktiska resultat. 

Satsningen ska prioritera lösningar som frigör tid för personal, stärker tryggheten för äldre och personer med omsorgsbehov, förbättrar arbetsmiljön och minskar behovet av akuta insatser. Fokus ska vara på breddinförande – inte nya pilotprojekt. 

3. Gör egenmonitorering till ny standard i nära vård 

Låt egenmonitorering och distansmonitorering bli nationell standard för personer med långvariga och kroniska sjukdomar. När vården flyttar närmare hemmet kan försämringar upptäckas tidigare, akuta inläggningar minska och patientens trygghet öka. 

Egenmonitorering stärker individens delaktighet, gör vården mer jämlik i hela landet och frigör resurser där de behövs mest. 
 

När Tech, skola och omsorg blir verklighet 

När reformen är genomförd ska fler elever lämna skolan med de digitala kunskaper som framtidens studier och arbetsliv kräver. Lärare får bättre stöd och mer tid för undervisning, vårdpersonal mer tid med patienter och omsorgspersonal mer tid med äldre. 

Fler ska kunna bo kvar hemma längre med rätt stöd, köerna minska och välfärden fungera mer jämlikt i hela landet. 

Tekniken ska inte ersätta människor – utan göra det möjligt för välfärden att räcka till även när behoven växer, med kvalitet, trygghet och jämlikhet. 

Genom att göra egenmonitorering och distansmonitorering till ny standard kan vården bli mer förebyggande och mindre reaktiv. Räkneexempel visar att egenmonitorering vid hjärtsvikt kan minska behovet av slutenvård med upp till 44 procent, motsvarande omkring 200 frigjorda vårdplatser. En vårdplats kostar i genomsnitt cirka 3,2 miljoner kronor per år, samtidigt som antalet primärvårdsbesök kan minska med över 20 procent. 

Sammantaget stärker reformen kunskapen i skolan, tryggheten i omsorgen och kvaliteten i vården – och gör att välfärdens resurser räcker längre för fler.