Vad behövs för en digital ekonomi?
Replik på debattartikel i Dagens Industri, 110219, ”Varför lyssnar IT-ministern enbart på telekomlobbyn?”, signerad representanter för innehållsproducenterna. Vi befinner oss i ett skede av stark förändring i samhället. Fysiska varor blir tjänster; produkter som man kan ta på blir i stället elektroniskt förmedlade och lagrade, skillnad mellan original och kopia suddas ut. Det innebär att gamla distributionsvägar, gamla affärsmodeller, förändras – ibland ganska dramatiskt. Världen flyttas in i en ”digital ekonomi”.
Mot den bakgrunden tar debattartikeln i Dagens Industri den 19 februari upp intressanta frågor om vad som behövs för att styra och reglera den digitala ekonomin. Utopisterna har ibland talat som om det inte behövs någon reglering. Så är det givetvis inte. Alla samhällen måste ha normer, lagar och regler. Men det är inte givet att det är dagens normer, lagar och regler som är mest lämpade för morgondagens samhälle.
Det finns mängder av exempel på hur digitaliseringen gör gammal lagstiftning obsolet. Ta kravet på namnteckning. I den digitala världen, med elektroniska tjänster, ersätts den med e-signaturer (eller PIN-koder). Avtal och lagar måste ändras.
På samma sätt måste avtal och lagar avseende ersättningsfrågor ses över, så att de som faktiskt skapat något får sin rättmätiga ersättning, samtidigt som regelverket inte låser fast samhället i gamla strukturer. Tänk om vi skulle fortsätta att kräva namnteckningar – det skulle omöjliggöra effektiva tjänster. Ska dagens fysiska distributionsvägar skyddas genom gamla lagar och avtal?
Författare, kompositörer och andra som bidrar till det konstnärliga skapandet ska kunna leva på sitt arbete, sin talang. Bara för att det blir digitalt distribuerat så innebär det inte att det är fritt att nyttja utan ersättning. Men lagstiftning, digitala agendor och regeringens politik för ”den digitala ekonomin” kan inte utformas för att filmuthyrare, biografägare, förläggare eller andra ska ha ett garanterat skydd för en fortsatt verksamhet.
Artikelförfattarna synes leva i tron om att telekombranschen strävar efter att snabbt få ner fiber i marken, så att det sedan ska vara fritt fram att skicka digitalt material utan ersättning till skaparna. Så är det givetvis inte. I samtalen med regeringen tar branschen, precis som artikelförfattarna, upp hela spektrat av frågor som påverkar hur det digitala samhället ska regleras.
Vi vill gärna diskutera hur samhällets regelverk ska förändras. Det är komplexa frågor, där nog inte en part sitter inne med hela svaret. Vi – och då menas regering, branscher och många andra parter – behöver diskutera hur man ska förhålla sig till begrepp som integritet och upphovsrätt i relation till det föränderliga samhälle vi idag lever i. Vi hälsar artikelförfattarna välkomna att medverka konstruktivt, att i dialog söka finna de svar och förhållningssätt vi alla söker, snarare än att upprört hävda att ingen vill tala med dem.
Anne-Marie Fransson
Förbundsdirektör
IT&Telekomföretagen inom Almega