IT-kompetensbrist och högre utbildning: Tumma inte på grundkunskaperna!

Gedigna kunskaper i matematik och andra klassiska ingenjörsämnen är viktiga för framtidens IT-medarbetare, i kombination med förmåga att kunna tillämpa dem i en komplex värld. Det var ett av budskapen från måndagens frukostseminarium på Almega i Göteborg, där representanter för IT-bolag, akademin och politiken gav sin syn på hur den högre utbildningen kan bidra till att avhjälpa den brist på IT-kompetens som finns inte bara i IT- och telekomsektorn utan i näringslivet i stort.

Undertecknad inledde seminariet med en dragning av den rapport om IT-kompetensbristen som vi på IT&Telekomföretagen presenterade våren 2015. Jag avslutade med de tre förslag som specifikt handlar om vilka insatser som bör göras med koppling till akademisk utbildning:

• Väg in digitaliseringens effekter i stort, t.ex. kring de former som är lämpligast att förmedla högre utbildningar givet de nya digitala verktyg som finns.
• Underlätta övergången från utbildning till arbetslivet, genom en närmare samverkan med bolagen.
• Gör ännu mer genomarbetade insatser att åtgärda den sneda könsfördelningen på IT-utbildningarna

Som fjärde punkt hade jag också ytterligare satsningar på yrkeshögskole-utbildningar, men då YH är ett tema vi återkommer till i ett seminarium senare i höst valde jag inte att lyfta fram det särskilt.

Den bild i min presentation som dock de flesta talarna relaterade till var den nedanstående, som beskriver efterfrågan på de viktigaste IT-yrkesrollerna, och samtidigt visar vikten av att i varierande grad behärska såväl de tekniska, de affärsmässiga och de användarnära delarna inom IT. (Hela bildserien återfinns nederst här).

Johan Lassing, VD för signalbehandlings- och kommunikationssystemföretaget Qamcom Technology inledde sin presentation med att lyfta fram vikten av att alla dem som går högre teknisk utbildning verkligen lär sig grundkunskaperna inom matematik och fysik. ”Världen är full av dold matematik”, sa han och hänvisade bland annat till de logaritmer som finns i dataspelen. Problemen, och även lösningarna som IT-bolagen jobbar med är komplexa och svårbegripliga, och då är det extra viktigt att man behärskar de grundläggande kunskaperna.

Jette Gustafsson från IBM lyfte å sin sida fram betydelsen av att ungdomar tidigt får börja jobba med verkliga problem, och tog som exempel de satsningar på Next Up och Tekniksprånget som IBM medverkar i. Genom verklig problemlösning ser ungdomarna också tidigt nyttan med IT-lösningar, vilket är ett viktigt steg för att även få in fler tjejer till IT-området. Jettes bolagskollega Johan Risberg instämde i föregående Johans poäng att behärska de klassiska ingenjörsämnena, och la till att IBM gärna ser att medarbetarna har två utbildningar, för att säkra en bred kompetens.

Jette Gustafsson, IBM, Johan Magnusson, Swedish Center for Digital Innovation samt Lena Peterson, Chalmers

Akademin representerades av seminariets tredje Johan – Magnusson – från Swedish Center for Digital Innovation på Göteborgs universitet, samt Lena Peterson, utbildningsområdesledare på Chalmers. Johan Magnusson tog fasta på bolagsrepresentanternas synpunkter om att hålla fast vid de grundläggande kunskaperna, men la till att det i IT-utbildningarna också ska vara tydligt vad kunskaperna ska användas till. ”Vad tillför ni?” är den retoriska fråga som IT-studenterna behöver jobba med, och universitetets kandidatutbildningar inom IT ställs därför om för att få in inslag av andra ämnen, bland annat ekonomi. När det gällde samverkan med arbetslivet lyfte Johan fram dels de kurser på master- och uppdragsnivå inom digital ledarskap som universitetet erbjuder (med ett stort intresse även utanför kretsen av IT-/teknikbolag, notera), dels det institutionsråd där universitetet stämmer av med IT-bolagsrepresentanter om kursinnehåll m.m.

Lena Peterson framhöll behovet av mer resurser till grundutbildningen, som är förhållandevis liten (27%) i förhållande till forskningssatsningen, och att även forskningen får ett högre inslag av ICT. Lena höll med om att satsningar på fler tjejer alltid är en viktig punkt på agendan, men tyckte att den diskussionen bör balanseras med en diskussion med vad killarna ska göra i stället, att parallella insatser behöver göras gentemot de utbildningar – sjuksköterskeutbildningen t.ex. – som har en lika oproportionerligt liten andel killar, vilket det inte talas om lika mycket.

Seminariet avslutades med en frågestund tillsammans med de båda Göteborgspolitikerna, riksdagsmännen Johan Büser (S, och seminariets fjärde Johan) och Camilla Waltersson Grönwall (M). Som utbildningspolitisk talesperson för (M) slog Camilla ett slag för de utökade satsningar på matematik som partiet drivit, liksom den IT-strategi för skolan som Alliansen presenterat och som den nuvarande regeringen nappat på. Johan Büser lyfte fram de ökade satsningar på yrkeshögskoleutbildningar som regeringen gjort och även tänker fortsätta göra, och att de kommer att ta till sig de beskrivningar och förslag som IT&Telekomföretagens rapport pekar på (du är välkommen, säger jag!).

Frukostseminariet genomfördes i samarbete mellan Business Region Göteborg och IT&Telekomföretagen inom Almega.