Digitaliseringen: var god dröj

I förra veckan tog regeringen ett beslut som tvingade PTS att avbryta den planerade auktionen i 700MHz-bandet. Att beslutet kommer få negativa konsekvenser för digitaliseringen av Sverige har uppmärksammats av många. Men hur stor försening av utbyggnaden av mobilt bredband och digitaliseringen i landsbygd och glesbygd innebär beslutet i praktiken?

Digitaliseringsminister Peter Eriksson ville i en intervju i P4 Jämtland häromdagen tona ner hur allvarlig förseningen kommer att bli, och menade att det bara rör sig om ”några månader eller ett år kanske”. De beräkningar jag har tillgång till visar dessvärre att det handlar om betydligt mer än så. Ser vi realistiskt på saken kommer det att ta minst tre år innan vi kan vara tillbaka där vi var i förra veckan, dvs. i startgroparna för en spektrumauktion.

Så här ser det ut:

Först ska MSB utreda ett framtida blåljusnät i ett år (till den 1 november 2017) . Sedan ska ett viktigt och väl avvägt politiskt beslut om hur frekvenserna fördelas fattas. Det skulle förvåna mig mycket om detta gjordes på mindre än ett halvår. Det innebär att vi är framme vid våren/sommaren 2018 då PTS kan, beroende på hur det politiska beslutet ser ut, börja rigga för en ny auktion. Denna process tar enligt myndigheten normalt ett och ett halvt år, vilket Jonas Wessel som är chef för Spektrumavdelningen på PTS tydliggjorde när han intervjuades av P4 Jämtland förra veckan .

I slutet av 2019 – efter sammantaget ca tre år alltså – vore det realistiskt att en spektrumauktion kan genomföras. Och först därefter, då mobiloperatörerna vet vilket spektrum de har att använda, kan planeringen av den faktiska utbyggnaden inledas.

Jag tror inte att de som räknat med att frekvenserna i 700 MHz-bandet ska bidra till bättre mobilt bredband och mobiltäckning i landsbygd och glesbygd och till att digitalisera Sverige innan år 2020 tycker att den förseningen är mindre allvarlig. De har all anledning av vara besvikna på regeringen idag.