Bredbandsfrågan: Två bra saker och en önskan

Idag aviserade regeringen att de skjuter till ytterligare 150 miljoner kronor (till de tidigare aviserade 850 miljonerna) i bredbandsstöd inom ramen för landsbygdsprogrammet. Mycket välkommet! Det motsvarar ungefär en pusselbit i ett 1000-bitarspussel, men ändå – varje pusselbit behövs.

Samtidigt aviserar Riksrevisionen att de har inlett en granskning av statens insatser på bredbandsområdet med syfte att ”undersöka om regeringen på ett effektivt sätt har verkat för att uppnå det riksdagsbundna it-politiska målet för säkra och tillgängliga elektroniska kommunikationer, det vill säga dels om den har skapat förutsättningar för att Sverige ska ha ett bredband i världsklass, dels om den gjort det möjligt för alla hushåll och företag att använda elektroniska samhällstjänster och service via bredband.” Också mycket bra! En konstruktiv granskning kan förhoppningsvis aktivera bredbandspolitiken ytterligare.

Men det vi framförallt behöver är en ny bredbandsstrategi från regeringen. Den tidigare har tjänat Sverige väl – både med sitt konkreta hastighetsmål och sin inriktning att marknaden i första hand ska bygga vår digitala infrastruktur – men nu behöver vi en uppdaterad, tidsenlig och mer ambitiös strategi att gemensamt arbeta mot. Och nu vågar jag faktiskt säga att det mesta tyder på att den nya bredbandsstrategin både blir mer ambitiös än den förra, kommer att omfatta alla och inte bara 90 % av Sverige, vara mer tidsenlig i sitt hastighetsmål och dessutom vara klar att presenteras riktig snart. Kanske till och med i tid för att bli årets julklapp?

Vågar jag önska mig det, för svenska folkets räkning, Peter Eriksson?