Programmering är framtidens språk
Det är hög tid att fler unga får bekanta sig med programmering tidigt i livet. Det här är inget nytt. Flera länder har redan insett det och det är dags att även Sverige gör det, skriver Christine Johnson, IT-Gymnasiet.
För att Sverige ska stärka sin konkurrenskraft och utvecklas till den kunskapsnation vi måste bli så behöver vi alla lära oss ett nytt språk: programkod (kod). Lika viktig som engelskan varit de senaste 75 åren, kommer kod att bli för oss om bara några år. Grundskolans läroplan behöver anpassas till en ny verklighet. Det är dags att införa programmering som ett obligatoriskt ämne i grundskolan.
I dag finns språket kod i nästan all teknik vi äger och använder oss av. Kunskaper inom kod är inte bara viktigt för att utveckla ny teknik, utan också för att vara en kunnig konsument. Kod är en del av vår vardag och framtid, och det är hög tid att fler unga får bekanta sig med programmering tidigt i livet. Det här är inget nytt. Flera länder har redan insett det och därför också gjort en storsatsning på programmering i skolundervisningen. I Vietnam, USA, Estland och Kina lär sig redan barn att koda i tidig ålder. I Sverige kan du – i bästa fall – välja programmering på gymnasiet.
Skolverket har i den nya läroplanen för grundskolan tydliggjort grundskolans ansvar för att varje elev efter genomgången utbildning kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. I skolorna köps det in datorer och läsplattor som aldrig förr. Lärarna utbildas. Rektorerna utbildas. Alla får lära sig hur sakerna fungerar. Men ingen får lära sig om tekniken bakom.
Satsningen för att digitalisera skolan är givetvis bra. Men den är långt ifrån nog.
Det finns gott om stöd för denna uppfattning – även om ingen föreslagit just den lösning som vi gör:
• I Arbetsförmedlingens rapport ”Var finns jobben?” framgår det tydligt att det de närmaste tio åren fortsatt kommer att vara svårt att rekrytera it-arkitekter, mjukvaru- och systemutvecklare samt testare och testledare.
• Almega IT & Telekombolagen och Myndigheten för Yrkeshögskolan uppmärksammar samma behov i olika rapporter.
• Det kommer att finnas en miljon fler programmeringsjobb än programmerare i världen år 2020 enligt Code.org (en ideell organisation som verkar för ökad programmeringsundervisning i skolan).
• IT-minister Anna-Karin Hatt har tillsatt digitaliseringskommitten vars uppdrag är att verka för att Sverige ska vara bäst i världen på att använda ”digitaliseringens möjligheter”.
Den svenska arbetsmarknaden uttrycker ett enormt behov av programmerare, samtidigt görs nästan ingenting för att lösa efterfrågan. Runt om i landet finns det ett fåtal entusiastiska lärare som på eget bevåg testar olika verktyg som till exempel Kodu och Kojo med barn i olika åldrar. Therese Raymond och Karin Nygårds är två av dem som med sitt initiativ Teacherhack vill bidra till att barnen inte bara blir konsumenter av digitala verktyg, utan också förstår att de kan påverka verktygens utformning.
IT-Gymnasiet är gymnasieskolan som har ägnat sig åt att utbilda unga människor i programmering i snart 15 år. Detta är dock en droppe i havet om man jämför med behovet. Vi kan inte förlita vår framtid på att några gymnasieskolor med specialinriktning och eldsjälar som Therese Raymond och Karin Nygårds ska försvara Sveriges position som ett av världens mest innovativa länder.
Nu kräver vi att Skolverket och utbildningsminister Jan Björklund tar ännu ett steg in i framtiden och inser vikten av att lära sig kod. Att alla som slutar grundskolan ska kunna använda ny teknik räcker inte, redan i dag lär de flesta tioåringar sina föräldrar hur olika apparater fungerar. Vi måste ge våra barn en grundläggande förståelse för hur it fungerar genom att införa programmering som ett ämne redan i grundskolan. Vi måste se till att de får lära sig framtidens språk.
CHRISTINE JOHNSON
verksamhetschef, IT-Gymnasiet