Skolan missar ett generöst beslutsunderlag

Teknikutvecklingen har gjort det allt enklare att samla in och analysera stora mängder information. Det är redan i dag möjligt att mäta och få direkt återkoppling på förbättringsarbetet i skolan och på skolpolitiken, men det görs inte. Det skriver fem företrädare för ekonomiska och tekniska intresseområden.

För att Sverige ska klara av framtidens kompetensförsörjning behövs bra skolor. Bra skolor kräver bra lärare och motiverade elever. Det förutsätter att skolorna drar nytta av den digitalisering som just nu förändrar vår värld. Trots det har IT i skolan hittills varit synonymt med en ren teknikdebatt – för eller emot läsplattor? Då går hela poängen förlorad. Vi måste i stället fråga oss hur vi med hjälp av data bättre kan förstå läget i skolorna och hitta sätt för att förbättra lärandet.

Teknikutvecklingen har gjort det allt enklare att samla in och analysera stora mängder information. Det är redan i dag möjligt att mäta och få direkt återkoppling på förbättringsarbetet i skolan och på skolpolitiken, men det görs inte. Data finns, till exempel i SKL:s databas Kolada som innehåller över 300 jämförelsetal på skolområdet. Trots det visar besöksstatistik från Kolada att 72 av 290 kommuner inte använde databasen under 2012. Då går ett viktigt verktyg för skolan förlorat. Exempelvis indikerar data från Kolada att mer pengar till förortsskolor inte leder till bättre skolresultat. Med en datadriven skolpolitik, byggd på underlag som inhämtas direkt från skolorna, minskar risken för att debattera fel frågor eller dra fel slutsatser. Det handlar inte om vem som lovar att ge mest pengar till skolan, utan om hur resurserna används.


I rapporten “Mot bättre vetande” sammanfattar Handelskammaren erfarenheter av datadrivet utvecklingsarbete från fyra olika områden: nationella kvalitetsregister, näringslivet, andra länders skolsystem och arbetet med öppna data.

Det första exemplet är de nationella kvalitetsregistren inom vården. De utgör en viktig kunskapsresurs för vårdgivare, forskare och beslutsfattare. På motsvarande vis skulle ett nationellt kvalitetsregister för skolan kunna främja både undervisning, forskning och skolpolitik.


Allt fler företag använder IT för att samla in data till beslutsunderlag. Det andra exemplet bygger på erfarenheter från Business Intelligence som bland annat visar att mer data inte leder till bättre beslut. Det handlar om att hitta rätt mått och data. I skolan är det framför allt lärarna som behöver ha kompetensen och ansvaret att välja mått och mål för förbättringsarbetet.  


Det tredje exemplet kommer från skolor i andra länder som samlar in data för att förstå och förbättra verksamheten. Det har bland annat lett till att framgångsrika undervisningsmetoder inom matematik har kunnat identifieras och spridas i USA, samt att lärare kan genomföra forskningsprojekt baserade på skoldata som en del av sin kompetensutveckling i Sydkorea.


I Sveriges digitala agenda prioriteras arbetet med öppna offentliga data – exempelvis data från kollektivtrafiken som har använts för att utveckla reseappar. Även här finns viktiga erfarenheter som kan tillämpas på skolområdet. Det gäller inte minst identifiering av barriärer i form av otydlig eller gammal lagstiftning som försvårar utvecklingen. Med mer öppna skoldata skulle innovationskraften i skolsystemet öka.


Alla dessa exempel pekar på kunskap som kan överföras till skolsystemet. Det skulle inte lösa alla skolans problem, men det är ett viktigt steg på vägen. Framförallt skulle bättre tillgång till data ge lärare, rektorer och politiker nya möjligheter att både se och visa hur det faktiskt står till i våra klassrum och skolor. Det skulle främja spridandet av goda exempel, lärande och samarbete mellan skolor samt en skolpolitik som bygger mer på kunskap än på magkänsla. Det behöver skolan.

Joakim Lundblad, senior analytiker, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren
Magnus Kolsjö, senior manager och expert på öppna data, PwC
Pär Nygårds, näringspolitisk expert, IT & Telekomföretagen

David Mothander, nordisk policy chef, Google
Markus Bylund, forskningsledare vid SICS Swedish ICT


Artikeln publicerades i sin helhet på Dagens Samhälle 2014-03-05, öppnas i nytt fönster.