Debatt: Sverige bör satsa på utbildning hela livet
Frågan om kompetensbrist är akut för svenskt näringsliv, och beror i huvudsak på omställningen som digitaliseringen medför. Vi bör nu byta perspektiv och se utbildning som ett livslångt lärande i stället för en kort period i ungdomen, skriver Fredrik von Essen, IT&Telekomföretagen.
Det livslånga lärande måste vara en tydlig utgångspunkt för framtidens utbildningsväsende. Gamla institutioner måste förändras i grunden, och vi måste anamma ett helt nytt perspektiv på lärande, annars kommer Sverige inte att klara av att anpassa sig till utmaningarna som kommer med digitaliseringen.
Om man ser till människors vardag är det uppenbart att vi lever i en omvälvande tid. Digitaliseringen förändrar allt: De senaste tre åren har närmare 60 % av svenskarna upplevt omfattande teknologiska förändringar på arbetsplatsen; programmerare har kommit att bli det vanligaste yrket i Stockholmsregionen; förra året använde 49 % av alla två- och treåringar internet dagligen.
Utvecklingstakten är snabb och hastigheten är exponentiellt tilltagande. Vi kan inte längre titta bakåt för att veta exakt vad som kommer att hända framöver. Speciellt vad gäller framtidens arbetsmarknad är det uppenbart att samhället behöver vara flexibelt för att möte de nya utmaningarna. Vi, som enskilda människor, behöver lära oss att bättre hantera förändringen. För de flesta människor är det tydligt att god utbildning är enda sättet för att garantera ett bra jobb i framtiden. Möjligtvis är det i detta ljus man bör tolka Novus senaste opinionsundersökning om vilken politisk fråga som är den viktigaste. Skola och utbildning rankas nu som den näst viktigaste frågan, framför bland annat migration.
Det är helt avgörande för företag, och i förlängningen hela välfärdssamhället, att rätt kompetens hamnar på rätt plats. Redan i höstas slog dock IT&Telekomföretagen fast i en rapport att 70 000 IT-experter kommer att saknas år 2022 – det vill säga i slutet av nästa mandatperiod. EU Kommissionen har dragit liknande slutsatser på europeisk nivå, men där kommer det att saknas 1 000 000. Det verkar dessvärre inte som att alla centrala aktörer har kommit till samma insikt. Klockan tickar.
När utbildningssystemets utformning diskuteras, som i den pågående styr- och resursutredningen (STRUT), utgår man vanligtvis från den befintliga utbildningsstrukturen. Vi menar att man istället måste ha ett helt annat perspektiv som sätter enskilda människors och företags behov i centrum, snarare än utbildarnas. Därför presenterar IT&Telekomföretagen ett manifest med krav på att man tillsätter en kommission för livslångt lärande och föreslår, kopplat till detta, ett antal konkreta åtgärder som ansvariga politiker borde implementera omedelbart.
Det manifest som IT&Telekomföretagen presenterar handlar om hur Sverige på bästa sätt ska kunna lösa framtidens kompetensbrist. I första hand handlar det om att byta perspektiv och se utbildningen som ett livslångt lärande. I dag är det som lärs ut i början av en femårig teknisk utbildning ofta förlegad kunskap vid examinationstillfället. Det är tydligt att utbildningen inte kan begränsas till en kort period i ungdomen.
Följande punkter, som utgör kärnan i vårt manifest, måste ställas högt upp på den politiska dagordningen:
1. För den enskilda människan måste det bli lättare att satsa på utbildning och kompetensutveckling, samt att få sina nya kunskaper erkända genom certifikat, examina eller liknande. Utbildningen måste därutöver bli lönsam på sikt.
2. För företag måste kunskapsinnehållet i utbildningarna bli mer relevant, någonting som bäst uppnås genom att företagen själva får vara delaktiga i utformningen av utbildningarna. Liksom för enskilda människor måste det också bli mer lönsamt för företag att satsa på utbildning och kompetensutveckling.
3. För samhället som helhet är det viktigt att det finns en mångfald av utbildningsaktörer som har gemensamma kvalitetssäkrade metoder, och som erbjuder flexibla former av examination.
Frågan om kompetensbristen är akut, och den beror i huvudsak på den påtagliga omställning som digitaliseringen av samhället kräver. Genom att låta utbildningsväsendet fokusera på livslångt lärande skapas en hållbar modell för en framtid som kommer att präglas av allt snabbare och allt större förändringar. För att Sverige ska kunna rida på digitaliseringens vågor är det nödvändigt att man tar krafttag redan i dag. Vi har inte råd att vänta.
Fredrik von Essen
Näringspolitisk expert
IT&Telekomföretagen