I dagarna fyllde jag år och utan att gå närmare in på exakt hur många ljus det var på tårtan, så kan jag konstatera att jag – efter avslutade studier – nu varit ute på arbetsmarknaden i 11 år. Och det fick mig att börja fundera över de yrkesval vi gör, ofta i mycket ung ålder.
Av Pär Nygårds
IT&Telekomföretagen har länge lyft fram behovet av att mer aktivt stödja nya, kunskapsintensiva företag. Inte minst så att de har råd att anställa och behålla sin kompetens. Även om det uppenbarligen gått bra för många svenska digitala startups har det kanske snarare varit trots de regler som finns än tack vare dem.
Att det är en hel del framtidssäker digital infrastruktur kvar att bygga innan alla i Sverige har tillgång till bra bredband är vi många som är överens om. Att denna infrastruktur inte bara ska byggas, utan också anläggas på ett kostnadseffektivt sätt och bli robust är något jag tycker är enormt viktigt – inte minst för att säkra att de resurser som investeras räcker till så bra bredband, till så många, som möjligt. Det tjänar hela samhället på.
Av Sofia Yngwe
”Är det inte ett j-a tjat om bristen på jämställdhet, andelen kvinnor i branschen, mansdominansen på konferensen?” Jo. ”Måste ni alltid hålla på och lyfta fram det negativa?” Nej.
Har spenderat ett par (mycket regniga) veckor i nordvästra Jämtland. Och i brist på sol och värme har mycket av aktiviteterna handlat om stugsittande; läsning framför braskamin och djupdykningar i diverse streamingtjänster. Och i en del av Sverige där mobiltäckningen (i bästa fall) stavas EDGE, så är såklart fiber en förutsättning för min kulturella förströelse dessa regniga sommardagar. Men det är självklart så mycket mer än så. Höghastighetsbredband möjliggör distansarbete (när närmaste större tätort ligger ca 11 mil bort), skapar förutsättningar för turistverksamhet (att försöka betala med kort på en svajig ADSL-uppkoppling är inte det lättaste…) och alla typer av näringsverksamhet för den delen (utan bredband hade den återinvigda lanthandeln i grannbyn varit ett minne blott…). Verksamheter som genererar jobb och som möjliggör för personer att fortsatt kunna bo och verka på landsbygden.
Regeringen ger i uppdrag till Skolverket att ta fram och genomföra nationella skolutvecklingsprogram på sex områden. Endast ett av dem berör digitalisering uttryckligen, och handlar endast om IT som pedagogiskt och administrativt verktyg. Programmering och annan IT-relaterad kunskap lyser fortfarande med sin frånvaro i läroplanen i det land som påstår sig vara en framstående IT-nation.
Nyss hemkommen från Almedalsveckan kan jag konstatera, precis som mina kollegor gjort i tidigare blogginlägg, att digitaliseringen varit ett hett debatterat ämne i år. Kanske till och med det hetaste av dem alla. Självklart är detta något vi välkomnar med öppna armar. För digitalisering är inte en IT-fråga utan en fråga om välfärd, kompetensförsörjning, hållbarhet, konkurrenskraft…etc. etc. Men lika stor som glädjen är över att ämnet i alla fall nu debatteras även utanför IT-branschen, är frustrationen bland flertalet över att allt går så (j-drans) långsamt. På alla de seminarier jag närvarade vid – egna som andras arrangemang – pratades det om hur projektsjukan nästintill tagit över digitaliseringen av offentlig sektor. Det pratas om pilotprojekt här och eldsjälar där, om två-åriga projektplaner och enskilda kommuner, landsting och myndigheter som själva kör på i liten skala. Helt i avsaknad av samordning och långsiktiga planer för nationell uppskalning.
Av Sofia Yngwe
Under förra årets Almedalsvecka satt vi, några kvinnliga branschkollegor, sent en kväll och lättade lite på trycket kring vår frustration över alla dessa i stort sett helmanliga paneler och seminarier. Hur vana vi är att som kvinnor vara i minoritet, ibland helt ensamma, i branschsammanhang. Både under Almedalen och resten av året. Att det känns lite ensamt ibland, och så skönt att som just den kvällen få chansen att prata om den vardagen med andra i samma situation. Kanske skulle vi se till att kunna göra det lite oftare? Under lite mer organiserade former? Starta ett nätverk? En klubb? Både för att få träffas, men också för att åtminstone försöka göra något åt att IT- och Telekombranschen – som vi tycker det är så otroligt kul att jobba i – består av över 70 procent män och har färre än 15 procent kvinnliga Vd:ar.
Läser med viss förvåning PTS generaldirektör Göran Marbys senaste blogg med rubriken ”Nu lyfter vi driftsäkerheten”. Inlägget börjar bra; vi ska inom telekombranschen vara mycket stolta över att arbeta inom ett område som är så viktigt för så många. Och stolta är vi. Över att bidra till samhällsutveckling, tillväxt och inte minst människors delaktighet i samhället.
IT-branschen lider av en både akut och strukturell brist på kompetens, vilket vi på IT&Telekomföretagen visade i en rapport i våras. I avsaknad av den kvalificerade kompetensen hemmavid riktar många aktörer blickarna utanför Sveriges gränser, i hopp om att kunna fylla luckorna därifrån. Parallellt med detta ställer många politiker sitt hopp till att IT-branschen ska kunna bidra till att ge jobb åt de många migranter som kommer till Sverige.
För att få digital åtkomst behöver du abonnera på standardavtalen. Det kostar 6500kr SEK / år för medlemmar och 13000kr SEK / år för icke medlemmar. Du sparar både tid och miljö på det sättet.
TechSverige använder Svenskt Näringslivs inloggningstjänst. Om du inte har något Svenskt Näringslivs-konto, så skapar du det i nästa steg. När du loggat in via Svenskt Näringsliv, så skickas du tillbaka till TechSveriges sajt.