Förberedelserna inför Next Up 2015 pågår för fullt, och i Stockholm mejslas nu de fem case fram som de tio skolorna ska tävla om när vårterminen börjar. Casen för våra guldpartners Ericsson, TeliaSonera och Sogeti är i princip klara, och igår samlades en grupp lärare för att tillsammans med företrädare för våra övriga Stockholms-guldpartners, HP och IFS, arbeta fram de återstående casen.
Av admin
”Kul lokal, bra föreläsare, bra mingel!” ”Värdefullt att få en inblick i vad andra medlemmar upplever som de viktigaste frågorna/problemen inom sina branscher och förstå att IT&Telekomföretagen måste ha en ganska bred agenda för att få med ’allt’ som medlemmarna som helhet har behov av.”
Av Pär Nygårds
Under Almedalen var avsaknaden av partipolitiska åsiktsskillnader kring IT-frågorna påtagliga, och jag bloggade om den tradionella IT-politikens förestående död inom fem år. Efter den senaste tidens IT-politiska turer inom Regeringskansliet verkar det som jag kanske fått rätt betydligt snabbare än så.
Så var den här. Den nya MP- och S-regeringen har släppt sin första budget. Några överraskningar men det mesta är ju numera släppt och kommunicerat sedan tidigare. Budgeten innehåller många krokben för hela näringslivet såsom höjda arbetsgivaravgifter för unga och äldre och ett generellt fokus på ökade offentliga utgifter snarare än på företagande, konkurrenskraft och långsiktig tillväxt.
Vad gäller IT-politiken och satsningar på digitaliseringen av Sverige, kan vi se ett fåtal spår av nya satsningar på området men främst handlar det om att förvalta det som redan tagits initiativ till (vilket självklart är positivt i sig). Men det som kanske är mest slående, vid en första genomläsning av budgeten, är avsaknaden av satsningar för att tillvarata digitaliseringens potential, rent generellt.
Karl Sigfrid (M) skriver på SvD Brännpunkt om den stora uppgiften som nu vilar på vår nye IT-minister Mehmet Kaplans axlar. Den om att tillvarata digitaliseringens möjligheter. Och jag kan bara hålla med Sigfrid om att detta uppdrag är (minst) en heltidstjänst. Att vi då har en IT-minister som officiellt går under titeln ”bostads- och stadsutvecklingsminister”, känns en smula oroande. Visst, kanske är det mer semantik än något annat (hur lång ministertitel får man egentligen ha?) men det sänder ändå ut en viss signal.
Jenny Jewert skriver i DN idag klockrent om byalagens bredbandsutmaningar och om att staten lämpar över ett orimligt ansvar på ideella krafter. Jag håller verkligen med henne, och gläds över att frågan nu lyfts från flera håll. Vi har från IT&Telekomföretagens sida lyft den problematik som Jenny beskriver vid ett flertal tillfällen, nu senast i vårt remissvar på den statliga utredningen Bredband för Sverige in i framtiden.
Den här veckan, den 11-17 oktober, har EU-kommissionen deklarerat ”EU Code Week”, och runt om i Europa genomförs aktiviteter med ambitionen att lyfta fram den…
På konferensen Terminsstart Telekom i onsdags pratade jag om vad som krävs för att vi ska nå bredbandsmålet om 100Mbit/s till 90% av Sveriges hushåll och företag år 2020. En grundbult är konstruktiv samverkan mellan olika aktörer för att nå optimala förutsättningar för utbyggnaden. När alla kommuner förstår vikten av att medborgarna får tillgång till framtidssäker digital infrastruktur – och bidrar till detta – är mycket vunnet.
Det här blogginlägget kommer inte att handla om den oerhört trista verklighet vi idag vaknat upp till… en verklighet med många förlorare och bara 12,9 % ”vinnare”. Det kommer inte heller att handla om spekulationer kring regeringskonstellationer, ministerposter eller eventuella omval. Det kommer vi att få många anledningar att återkomma till framöver.
Jag läser med förvåning Per Lindvalls analys i SvD Näringsliv där han anser att telekommarknaden är ett samhällsekonomiskt fiasko. Hur kan han på allvar mena att ett infrastrukturmonopol vore att föredra för svenska konsumenter? Finns det några relevanta exempel på när ett sådant verkligen fungerat och gynnat konsumenten i större utsträckning än en fri och konkurrensutsatt marknad? Jag tror inte det.
För att få digital åtkomst behöver du abonnera på standardavtalen. Det kostar 6500kr SEK / år för medlemmar och 13000kr SEK / år för icke medlemmar. Du sparar både tid och miljö på det sättet.
TechSverige använder Svenskt Näringslivs inloggningstjänst. Om du inte har något Svenskt Näringslivs-konto, så skapar du det i nästa steg. När du loggat in via Svenskt Näringsliv, så skickas du tillbaka till TechSveriges sajt.