Regeringen har fattat beslut om att införa programmering och andra digitala metoder som del i skolans läroplaner. En undersökning bland lärarstudenter visar dock att lärarutbildningarna inte alls förbereder studenterna på undervisning med digitala hjälpmedel. Eller på undervisning över huvud taget…
Idag beslutade regeringen om ändringar i kurs- och läroplanerna för grund- och gymnasieskolan, som innebär att programmering och andra former av digitalt skapande uttryckligen förs in i styrdokumenten. Vi i de digitala näringarna som redan idag skriker efter digitalt kunniga killar och tjejer applåderar naturligtvis. Nu återstår ”bara” att rusta lärare i att undervisa i de nya momenten, och att uppmuntra rektorer i att genomdriva den nödvändiga digitala förändringen. Det är svåra uppgifter, som vi från branschen gärna hjälper till med!
Hur undvika att IT-driftslogik, snarare än pedagogisk logik, styr inköp av digitala hjälpmedel? Hur säkra att lärares, och inga andras, krav styr inköpen? Hur ge skolledare en realistisk bild av framtidens arbetsliv? Detta var tre aspekter som jag diskuterade med Mats Östling i tisdags, apropå Skolverkets satsningar på att utbilda skolledare i hur det ”digitala ekosystemet” ser ut.
I ett brevsvar till IT&Telekomföretagen flaggar Migrationsministern för att arbetskraftsinvandringen ska underlättas, bl.a. genom att Migrationsverket får ett uppdrag att bli mer serviceinriktat. Ministern pekar även på utredningsförslag om att arbetsgivare ska kunna rätta till misstag. Rätt väg säger vi från IT-branschen, men mer behövs.
Skolverket genomför under 2017 ett ambitiöst program för att stärka skolledares digitala kompetens, som en del i en nationell strategi för skolans digitalisering. Vid ett möte med IT&Telekomföretagen-representanter den 17/1 diskuterades om IT-företagsledare genom mentorskap och andra former av samverkan kan stödja rektorer i förändringsledning.
Fick, på förekommen anledning, frågan om vad som egentligen krävs för att Sverige ska kunna återta ledartröjan inom digital kompetens. Här är min färska lista: fyra konkreta och faktiskt ganska akuta åtgärdspunkter inom områdena offentligt ledarskap, högre utbildning, skola och utrikesfödd kompetens. Något som saknas?
I onsdags (16/11) träffade en stor delegation från IT&Telekomföretagen Utbildningsminister Gustav Fridolin för att under en timme diskutera regeringens kommande strategi för skolans digitalisering. IT&Telekomföretagen lyfte särskilt fram ledarskapets betydelse. Ministern välkomnade IT-företagens engagemang, och vill gärna se ännu mer närvaro i skolan: ”Skolan behöver fler framtidsbilder!”
Av Sofia Yngwe
Till Utbildningsminister Gustav Fridolin och Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström på Utbildningsdepartementet: Förfrågan om möte för att säkerställa genomförande av nationell strategi för skolväsendets digitalisering. Vi,…
Imorgon arrangerar vi ett matchningsmöte mellan asylsökande/nyanlända med IT-bakgrund och arbetsgivare. Vi har nu en lista på 15 kandidater, de flesta med mjukvarubakgrund. Vi har dock platser kvar för arbetsgivare – ta chansen!
Skolverket har presenterat ett förslag till nationell strategi. Damberg och Löfven pratade programmering i Aftonbladet. Men när det kommer till kritan – i budgetproppen – så utlovas ingenting.
För att få digital åtkomst behöver du abonnera på standardavtalen. Det kostar 6500kr SEK / år för medlemmar och 13000kr SEK / år för icke medlemmar. Du sparar både tid och miljö på det sättet.
TechSverige använder Svenskt Näringslivs inloggningstjänst. Om du inte har något Svenskt Näringslivs-konto, så skapar du det i nästa steg. När du loggat in via Svenskt Näringsliv, så skickas du tillbaka till TechSveriges sajt.