Digitaliseringen och globaliseringen utsätter nu både utbildningssystemen och systemen för matchning på arbetsmarknaden för ett formidabelt förändringstryck. Livslångt lärande är på mångas läppar, men vad…
Händelser under två på varandra följande tisdagar nu i december signalerar en vändning i frågan om de mycket skadliga kompetensutvisningarna. Med Migrationsöverdomstolens domar i Danyar- och webbprogrammerarfallen, följda av Ahnborgs-utredningens förslag, kan nu alla eftertraktade arbetskraftsinvandrare som vet med sig att deras arbetsgivare gett dem rimliga villkor känna sig betydligt säkrare på att få stanna i Sverige. Allt detta är resultatet av en kraftsamling av ett antal aktörer, däribland IT&Telekomföretagen.
Att partier på båda sidor blockgränserna är eniga om att digitaliseringspolitiken är viktig ska vara en styrka, menade både Anna Johansson (S) och Aron Modig (KD) när IT&Telekomföretagens rapport om IT-kompetensbristen presenterades på ett frukostseminarium på Lindholmen i Göteborg på måndagsmorgonen. Detta som ett motargument till påståendet att digitaliseringsfrågorna skulle komma i skymundan då de inte är så partiskiljande. Förslagen i rapporten fick också en mycket god belysning av representanter från både bransch och akademin.
Regeringen presenterade på torsdagen den efterlängtade nationella strategin för skolväsendets digitalisering. Resultatet är en 14 sidor distinkt formulerad uppräkning av mål, där vi som representerar arbetslivet särskilt gläds åt att omvärldens roll så tydligt lyfts fram. Några lösa trådar visst, framför allt kring behov av resurser för kompetensutveckling, men med dessa nio målpunkter i ryggen ska det nog kunna bli ordning på den framtida generationens digitala kompetens.
Regeringen har fattat ett antal delbeslut, i form av läroplansförändringar, som en del i att genomföra en strategi för skolans digitalisering. De flesta tror därmed att digitaliseringen är ”på rull”. Det är inte sant. Många av oss IT-leverantörer kan vittna om att kommuner avvaktar med resursinsatser så länge inte regeringen också beslutar om den övergripande strategin. Vi vädjar därför till utbildningsminister Fridolin att se till att detta beslut fattas genast.
Internet of Things, artificiell intelligens, delningsekonomi, augmented/virtual reality… Utvecklingen av allt digitalt stormar fram och alla, inte bara IT-/telekomleverantörerna, skriker efter kompetens på området. En av IT&Telekomföretagens viktigaste uppgifter är att komma fram till åtgärder för att svara upp till det behovet. För att kunna göra det måste vi veta veta vilken kompetens som exempelvis vårt utbildningssystem ska ta fram. Nu behöver vi din hjälp att samla in detta viktiga underlag!
Regeringen har fattat beslut om att införa programmering och andra digitala metoder som del i skolans läroplaner. En undersökning bland lärarstudenter visar dock att lärarutbildningarna inte alls förbereder studenterna på undervisning med digitala hjälpmedel. Eller på undervisning över huvud taget…
Idag beslutade regeringen om ändringar i kurs- och läroplanerna för grund- och gymnasieskolan, som innebär att programmering och andra former av digitalt skapande uttryckligen förs in i styrdokumenten. Vi i de digitala näringarna som redan idag skriker efter digitalt kunniga killar och tjejer applåderar naturligtvis. Nu återstår ”bara” att rusta lärare i att undervisa i de nya momenten, och att uppmuntra rektorer i att genomdriva den nödvändiga digitala förändringen. Det är svåra uppgifter, som vi från branschen gärna hjälper till med!
På förmiddagen idag gjorde tjänstemän på Skatteverket ett tappert försök att hålla något som liknade ett informationsmöte kring hur den grundligt sågade kemikalieskatten ska tillämpas. ”Det får tolkas i enskilda fallet” och ”Vi förstår att ni tycker det är krångligt” var de mest återkommande budskapen.
Hur undvika att IT-driftslogik, snarare än pedagogisk logik, styr inköp av digitala hjälpmedel? Hur säkra att lärares, och inga andras, krav styr inköpen? Hur ge skolledare en realistisk bild av framtidens arbetsliv? Detta var tre aspekter som jag diskuterade med Mats Östling i tisdags, apropå Skolverkets satsningar på att utbilda skolledare i hur det ”digitala ekosystemet” ser ut.
För att få digital åtkomst behöver du abonnera på standardavtalen. Det kostar 6500kr SEK / år för medlemmar och 13000kr SEK / år för icke medlemmar. Du sparar både tid och miljö på det sättet.
TechSverige använder Svenskt Näringslivs inloggningstjänst. Om du inte har något Svenskt Näringslivs-konto, så skapar du det i nästa steg. När du loggat in via Svenskt Näringsliv, så skickas du tillbaka till TechSveriges sajt.