Så kan tech lyfta Sveriges produktivitet
Produktivitetstillväxten i Sverige har nästan halverats sedan 2000-talets början. Samtidigt befinner sig Sverige och Europa i ett allt mer osäkert omvärldsläge, präglat av geopolitisk oro, hårdnande global konkurrens och snabb teknikutveckling. I detta läge öppnar digitalisering och ny teknik, inte minst AI, för stora effektivitetsvinster och ökad motståndskraft. I sitt remissvar om Produktivitetskommissionens förslag välkomnar TechSverige flera av dessa, men understryker att Sverige behöver bättre förutsättningar för att faktiskt införa och nyttiggöra ny teknik i hela ekonomin.
TechSverige välkomnar Produktivitetskommissionens betänkanden Goda möjligheter till ökat välstånd (SOU 2024:29) och Fler möjligheter till ökat välstånd (SOU 2025:96) och delar kommissionens slutsats: högre produktivitet är avgörande för Sveriges långsiktiga tillväxt, konkurrenskraft och välfärd. Samtidigt betonar TechSverige att techbranschen redan i dag är en central produktivitetsmotor – både som egen näring och som möjliggörare i andra branscher och i offentlig sektor.
Under 2024 producerade svenska techföretag varor och tjänster för över 1 100 miljarder kronor, med ett BNP-bidrag på nära 340 miljarder kronor. Branschen sysselsätter omkring 263 000 personer i över 60 000 företag och stod för närmare 390 miljarder kronor i export, cirka elva procent av Sveriges totala export.
– Ska Sverige vända produktivitetsutvecklingen måste vi få upp tempot i digitalisering och AI, i näringslivet och i offentlig sektor. Techbranschen är en tillväxtmotor, men också en accelerator för effektivisering och innovation i hela ekonomin, säger Christina Ramm-Ericson, chefsekonom på TechSverige.
När den globala konkurrensen hårdnar behöver Sverige ligga i framkant i utveckling och användning av ny teknik. ”
I remissvaret välkomnar TechSverige flera reformspår, särskilt regelförenkling och effektivare tillståndsprocesser. Regelbörda, fragmenterade regelverk och otydlig tillämpning, inte minst avseende EU-regler inom data, AI, cybersäkerhet och digital infrastruktur, riskerar att bromsa investeringar och införande av ny teknik. Administrativa krav får inte hindra användningen av tekniken. TechSverige lyfter också behovet av att Sverige driver regelförenkling tidigare i EU:s lagstiftningsprocess, med fokus på proportionalitet, teknikneutralitet och principen Think Small First.
TechSverige framhåller även att digital infrastruktur och uppkoppling behöver behandlas som en tydligare del av transportinfrastrukturen, och att offentlig sektor har stor potential till produktivitetslyft genom digitalisering, automatisering, beslutsstöd och AI, inte minst genom att minska administration och frigöra tid i kärnverksamheterna.
I delen om forskning, utveckling och innovation delar TechSverige kommissionens inriktning på att satsa på breda ramvillkor snarare än riktade stöd, men efterlyser en tydligare ambitionsnivå för offentliga satsningar.
– När den globala konkurrensen hårdnar behöver Sverige ligga i framkant i utveckling och användning av ny teknik. Att höja statens anslag till forskning och innovation till minst 1,2 procent av BNP är en avgörande ambitionshöjning för att möjliggöra tekniksprång och stärka produktivitetstillväxten över tid, säger Christina Ramm-Ericson.
Sammantaget pekar TechSverige på att kommissionens reformer kan få stor effekt – men att genomförandet måste säkra snabbare införande av ny teknik, bättre kompetensförsörjning och en tydlig rollfördelning där offentlig sektor i första hand möjliggör och upphandlar marknadens lösningar.