Digitalisering ger en helt annan utväxling på hållbarhetsarbetet

Den som tror att digitalisering och hållbarhet mest handlar om elektroniska klimatprylar och fiffiga appar har inte fattat grejen. Det handlar om smarta finansieringslösningar, analys av stora datamängder och cleantech-as-a-service. Bland mycket mer.

Seminariet ”Globala hållbarhetsmålen. Hur gör vi affärer för IT- och och telekombranschen i Sverige?”, som anordnades av Samsung på Almedals-tisdagens eftermiddag, bjöd på en rejäl meny av de många sätt som digitaliseringen bidrar till att uppnå klimatmålen. Fyra aktörer bjöd på lika många perspektiv:

1. Fintech-entreprenören

Sam Manaberi, grundare av Trine, visade hur man genom en digital finansieringslösning bidrar till att utrota energifattigdomen i Östafrika. Investerare kan enkelt bidra till soltak som ger fattiga familjer tillgång till el så att de inte längre behöver jaga klimatskadande fotogen och diesel.

2. Big Data-innovatören

Erik Wetter, medgrundare till stiftelsen Flowminder, gav exempel på hur man med användning av stora mängder anonymiserad samtalsdata styrt upp och effektiviserat hjälpinsatser i jordbävnings- och översvämningsdrabbade områden i Haiti, Nepal och Bangladesh

3. Storstads-digitaliseraren

Christer Forsberg Filip, Chief Digital Officer i Stockholm, visade exempel på hur staden genom att tillgängliggöra öppna data för entreprenörer bidrar till att utveckla smarta lösningar, bl.a. inom trafikplaneringen.

4. Innovationsfrämjaren

Stefan Henningsson, senior adviser climate innovation på Världsnaturfonden, WWF, presenterade en rad exempel på hur digitaliseringen ändrat och breddat förutsättningarna för innovation inom klimatutveckling. Ett sådant är att det skett en tydlig ändring från att utveckla enskilda tekniska prylar till att utveckla övergripande lösningar, såsom Cleantech-as-a-service. Sverige och Norden är världsledande inom innovation, menade Stefan, och detta har WWF understött med ett särskilt program Climate Solver.

Några inspirerande slutsatser från presentationen och de efterföljande diskussionerna:

• Att jobba med hållbarhet är inte längre en fråga bara för personer ansvariga för marknadsföring, PR eller socialt samhällsansvar, utan det har blivit en strategisk fråga där man ser till helheten, där både affärs- och samhällsnyttan vägs in.
• Digitaliseringens del i att uppnå de globala hållbarhetsmålen innebär en betydande affärspotential – enligt Stefan Henningsson, som hänvisar till en en undersökning från Accenture, en marknad motsvarande 2100 miljarder dollar.
• De digitala entreprenörerna – startup-bolagen – har nu börjat hitta former där där deras disruptiva idéer kan samverka med de mer etablerade IT-bolagen.

Idel hoppfulla entreprenörer och visionärer på scen, som inte gärna ville diskutera hinder. Något motvilligt lyftes dock följande fram: att de offentliga och ideella organisationerna har en (o)vana att premiera samarbeta med samma organisationer som de alltid samarbetat med snarare än med andra, mer nytänkande, och att den offentliga/ideella sektorn har alltför stor förkärlek till stora, ”sam-pratade” lösningar snarare än småskaliga, entreprenöriella initiativ.