Ny ordförande i Rådet för Välfärdsteknologi

Kan du berätta lite kort om dig själv?
– Jag har en bakgrund inom medtech och har arbetat länge inom Siemens och Getinge med internationell kommersialisering av medicinsk teknik. Sedan 2011 arbetar jag med mindre bolag, forskare och innovatörer för att stödja kommersialiseringen av vårdinnovationer på olika sätt, säger Catharina Borgenstierna och fortsätter:

– Min första kontakt med välfärdsteknik och omsorgen fick jag när jag började arbeta med en produkt som heter Bestic (fungerar som ett avancerat äthjälpmedel för personer som blir matade idag) och det gick upp för mig vilken stor marknad och område som välfärdsteknik faktiskt är. Sedan 2016 har jag arbetat som vd för Camanio som egentligen är en kombination av fyra olika innovationsbolag inom välfärdsteknik. Idag är jag även ambassadör i Sverige för det internationella AgeTech rörelsen Aging2.0 där vi driver innovation och internationell samverkan.

Hur du blev intresserad av frågor gällande välfärdsteknologi?
– Jag blev intresserad eftersom jag såg att det fanns ett enormt stort behov av stödjande teknik inom omsorgen där framförallt välfärdsteknik används. Omsorgen ligger tyvärr mycket långt efter den medicinska vården där teknik har funnits i över hundra år. Samtidigt håller allt mer vård och omsorg på att flytta in i våra privata hem och där möts behovet av en helhetsbild för personer som behöver stöd från både kommuner och region. Omsorgen behöver stärka sin kompetens, sin kravbild på teknik och statusen hos yrkesgrupperna. Det finns mycket att göra för att förbättra livet för de äldre som finns inom omsorgens regi.

Varför har du engagerat dig i Rådet för Välfärdsteknologi?
– Jag vill gärna vara med och driva viktiga frågor för branschen och verka för en starkare samarbeten mellan företag, myndigheter, akademi, omsorgsorganisationer och seniorer. Det är viktigt att företag engagerar sig och arbetar brett för att förbättra förutsättningarna för hela branschen eftersom behovet är så enormt. Vi som företagare har faktiskt mycket att tillföra.

Vilka frågor tror du kommer att vara i fortsatt fokus 2022?
– Efter diskussioner inom rådet diskuterat har vi  kommit fram med en reformagenda som sträcker sig fram till 2026. Där finns det fyra stora fokusområden som vi kommer driva på olika sätt; infrastruktur (hård och mjuk), data, kompetens och effektivare införande. Under 2022 kommer vi genomföra olika aktiviteter inom dessa områden som belyser frågeställningarna och konkretiserar olika förslag.