AI-kommissionen höjer ribban för regeringen

AI-utvecklingen går mycket snabbt och Sverige ligger redan efter. Nu har regeringen begåvats med en att göra-lista från en tung kommission, en erfaren ordförande och ett gediget arbete som har genomförts i ett högt tempo. Lätta inte på gasen i Rosenbad!  

Att AI-kommissionens ordförande Carl-Henric Svanberg beslöt att tidigarelägga publiceringen av kommissionens rapport med en färdplan har nog bara ökat förväntningarna – men nu har rapporten kommit. Det finns mycket att ta in och diskutera, men i stort är det här bra för AI i Sverige. 

Det har inte saknats dramatik i AI-frågan. Även om utvecklingen har pågått i decennier och TechSverige lanserade en branschkod för AI redan för sex år sedan så har de senaste åren varit intensiva. ChatGPT tog världen med storm och visade kraften i generativ AI. EU:s AI-förordning påverkades av den intensiva diskussionen om AI:s samhällspåverkan som följde. Nu är förordningen i kraft och konsekvenserna börjar märkas. Det var förstås inte en drömstart för EU-reglerna att ett världsledande företag som Ericsson bedömde att AI-utvecklingen kommer behöva ske utanför EU, enligt vd Börje Ekholm (som också sitter i AI-kommissionen!).  

Det brådskar 

I vardagen kommer allt fler AI-lösningar fram och även om allting inte blir rätt från start måste regeringen följa utvecklingen noga och agera samtidigt. Som AI-kommissionen skriver i sin rapport: ”Ett passivt och reaktivt förhållningssätt är enligt AI-kommissionen det sämsta och mest riskfyllda alternativet.” Som om det inte räckte talar kommissionen om stabsläge, task force och insatsstyrka för att få grepp om och driva AI-frågorna framåt på det breda sätt som beskrivs i färdplanen. Vi håller med. Att vänta på civilminister Slottners digitaliseringsstrategi har vi inte tid med.  

Färdplanen duger som strategi 

Greppet med en bred bild av ekosystemet för AI i Sverige liknar det TechSverige beskrev i våra rapporter tidigare i år: Nutid och framtid för AI i Sverige och Med AI som medel. Det är ett helhetsgrepp som är helt nödvändigt.  

Färdplanen tar ett tillräckligt strategiskt grepp på AI-frågan i Sverige för att regeringen ska tolka den nästan övertydliga signalen från kommissionen om ”fara i dröjsmål”. Regeringen bör börja direkt. Rapporten föreslår också mycket som är värt att agera på.  

Elkraft för AI-kraft 

Försörjningen med elkraft är en avgörande fråga för hela samhället. Här bidrar AI-kommissionen med viktiga perspektiv, även om förslagen inte är de spetsigaste. Det går dock inte att tänka bort AI, beräkningskraft och datacenter i det framtida elkraftsystemet. Planering och framförhållning behövs och Sverige har goda förutsättningar. Ta vara på dem – för AI-kraft behövs elkraft.  

Tunt om telekom 

Även telekomnätens centrala betydelse för utvecklingen lyfts fram av AI-kommissionen. Förslagen på området är dock begränsade till utredningar och analyser kopplade till i första hand EU-reglering. Det hade varit önskvärt med en tydlig inriktning att förbättra investeringsklimatet i Sverige genom att skapa tydligare spelregler utan osund konkurrens från offentliga aktörer, en minskad sektorspecifik reglering och förbättrade tillståndsprocesser.  

Omstart för datacenter 

Rapporten kan också bli en välbehövlig omstart för frågan om datacenter och beräkningskraft där Sverige har hamnat efter nordiska grannar i både teori och praktik. Därför är det välkommet att kommissionen skriver om den grundläggande betydelsen av beräkningskraft för AI och anser att den bör ha samma status som annan samhällskritisk infrastruktur, som järnvägar och elnät samtidigt som den beskriver de omfattande privata investeringar som har gjorts i branschen. Vårda dem.  

Data är råvara för AI 

AI-kommissionen lyfter flera förslag som är helt i linje med TechSveriges syn på tillgången till data. Kommissionen föreslår att regeringen låter se över de regler som låser in data från den offentliga sektorn som skulle kunna skapa innovation och tillväxt. Det är inte en dag för tidigt – data är en råvara för verklig digitalisering och AI.  

Bredda diskussionen om säkerhet 

När det kommer till säkerhetsfrågorna diskuterar kommissionen bland annat digital suveränitet. Det är något oklart vad det innebär i kommissionens ögon. Förslaget blir också lite allmänt – att det är något man ska ta hänsyn till i samhällsviktig verksamhet. Här behöver diskussionen breddas. AI och de internationella aspekterna av digitaliseringen innebär också styrkor som kan bidra till ökad säkerhet och handlingsfrihet. Diskussionen lär fortsätta.  

För mycket forskning? 

Förslaget om medel för forskning om AI och säkerhet är välkommet. Sedan är forskningsdelarna över lag tunga i rapporten och kommer att behöva granskas närmare. Här talas det om miljardsatsningar. Det blir något udda då det till exempel inte föreslås några pengar för att avgiftsbefria offentliga data. Det skulle kosta en bråkdel av satsningarna riktade till universitet och högskolor. Avsnitten om spetsforskning förespeglar samverkan med näringslivet. Det är välkommet, men Sveriges styrka kommer att ligga i tillämpningen av AI i näringslivet och brett i samhället.  

AI stannar inte vid gränserna 

De internationella aspekterna tas också upp när kommissionen belyser beroendet av internationella resurser. Något som minst sagt komplicerar bilden av digital suveränitet. En slutsats är dock den samma som TechSverige har dragit – EU och andra forum är nu centrala och kommer att kräva ett starkt engagemang och närvaro från Sverige – något som kommissionen också utvecklar i ett senare avsnitt om ledarskap och styrning. Sverige behöver stärka det proaktiva arbetet i Bryssel för att kunna ha en framträdande roll i AI-utvecklingen i EU. 

Både spets och bredd för kompetensen 

Det är bra att AI-kommissionen diskuterar breda utbildningsfrågor, både spets och bredd måste finnas för att vi ska lyckas. Utöver de konkreta förslagen för livslångt lärande, högre utbildning och folkbildning, som är bra, hoppas vi att diskussionen även kan breddas till att lyfta den debatt som vi har haft om digitalisering av skolan och digital kompetens i skolan. Utan grundläggande digital kompetens, vilket inkluderar AI, genom hela grundskolan får vi en kunskapsbrist som är svår att kompensera för i efterhand. 

Ett förslag är också att regeringen ska bjuda in arbetsmarknadernas parter till diskussion om AI:s konsekvenser. Som arbetsgivarorganisation är det frågor som tidigt dök upp för TechSverige och kommer att vara med under överskådlig tid.  

Innovation och regelbörda 

Innovation, entreprenörskap och riskkapital får ett eget kapitel – finansieringen av nya företag är avgörande för innovationskraft. Kommissionen understryker att för att slå vakt om Sveriges position behöver den generella innovationspolitiken fortsätta att fokusera på stabila spelregler, att begränsa regelbördor och säkerställa en väl fungerande kapitalmarknad.  

Betydelsen av regelbördan får ett eget avsnitt. Resonemangen där är helt i linje med TechSveriges syn – regelefterlevnadskostnaderna måste minska. Kommissionens förslag stannar dock vid regulatoriska sandlådor. Bra, men tänk också utanför boxen! Den föreslagna AI-insatsstyrkan bör också ha i uppdrag att skapa tydlighet, ta fram riktlinjer och ge råd även för näringslivet. 

Offentlig sektor får inte bli ett släpankare 

Den offentliga sektorns användning av AI får stort utrymme. Här finns det anledning att granska förslagen närmare. Gränssnitten mot marknadsaktörerna och deras roll kommer att bli avgörande. En regelöversyn för att underlätta användningen av privata tjänsteleverantörer av AI i offentlig sektor är förstås välkommen. Dock ställer vi oss frågande till en översyn av konkurrenslagstiftningen för att möjliggöra att myndigheter lättare ska kunna leverera digitala tjänster till andra delar inom offentligheten. En oroande trend som i så fall riskerar att undantränga näringslivet och dess innovationskraft. Utan det kommer offentlig sektor hamna hopplöst efter. Här behöver vi förstärka dialog och samarbete för att det ska fungera optimalt. 

Svanberg var snabb, låt oss inte behöva vänta på regeringen 

AI-kommissionens rapport avslutas med en vädjan om att regeringen ska omsätta kommissionens färdplan till en strategi under 2025. Här får vi höja ett varningens finger. Regeringen måste vidta åtgärder direkt. Att skriva en strategi tar sin tid. Många av förslagen i kommissionens rapport kan regeringen börja arbeta med direkt. Ett moget politiskt ledarskap kommer att hitta formerna och verktygen för att förverkliga det man vill ska genomföras. Stabsläge, en task force under statsministern och en insatsstyrka för AI är nytänkande som bör prövas, men det centrala är att arbeta med sakfrågorna.  

Både statsminister Ulf Kristersson och ministern med ansvar för digitaliseringen, Erik Slottner, har investerat i AI-kommissionens arbete. AI-kommissionen har nu höjt ribban.  

Halva mandatperioden har gått. Ska regeringens avtryck i AI-politiken bli mer än pappersprodukter måste nu ett rejält arbete till. Det brådskar. Den internationella AI-konkurrensen är stenhård. 

AI-kommissionens ordförande Carl-Henric Svanberg var rätt ute när han sa att ”det är många som väntar på oss och vår rapport”. Låt nu inte TechSveriges medlemmar, andra i näringslivet och i offentlig sektor vänta på regeringen i stället. 

Peter Kjäll
Näringspolitisk expert, TechSverige

Fredrik Sand
Näringspolitisk expert, TechSverige