Nytt år nya möjligheter för AI
Det var nog många i AI-Sverige som pustade ut när ståhejet kring AI-kommissionens rapport Färdplan för Sverige, som lanserades den 26 november, hade lagt sig och december gick in i jul- och nyårsfirande. Men nu skriver vi 2025 och AI-frågorna är fortsatt högt uppe på dagordningen.
Det har kommit positiva nyheter. Kort efter att AI-kommissionen levererade sin färdplan så aviserade regeringen att Sverige är utvalt som värd för en av sju europeiska AI-fabriker. Det var hastigt tillskjutna medel som landade väl.
Det har också kommit riktlinjer för den offentliga förvaltningens användning av generativ AI och kompetenshöjande insatser på AI-området. Det är välkommet. Nu är kanske generativ AI inte det AI-område som kommer att skapa flest frågeställningar. Något som också syns i Diggs och IMY:s sammanfattning:
Använd generativ AI för att ta tillvara på potentialen med AI för behov i förvaltningens verksamheter, exempelvis till effektivisering och bättre kvalitet där tekniken möjliggör snabbare och bättre resultat än människan kan producera. Men använd generativ AI med stor medvetenhet om gällande regelverk, risker och det ansvar användningen innebär, i synnerhet när känsliga data hanteras.
Det är dock en viktig start. TechSverige har tryckt på att riktlinjer och rekommendationer kan vara viktiga för att få fler, i både offentlig och privat sektor, att komma i gång och bidra till lägre kostnader för regelefterlevnad. Nu är det viktigt att riktlinjerna börjar användas och uppdateras vid behov.
Civilminister Erik Slottner (KD) höll också vad han lovade när rapporten lanserade – att snabbt komma i gång. Regeringen gav 25 myndigheter i uppdrag att redogöra för vilka samarbeten som finns med andra myndigheter och vilka utbildningar eller andra kompetenshöjande insatser som erbjudits personalen. De ska också redovisa vilka utmaningar som finns avseende etik, juridik och säkerhet. Det är bra att regeringen vill ha återrapporteringar redan före sommaren 2025.
De här små men viktiga stegen framåt har fortsatt.
Regeringen satsar cirka 28 miljoner kronor under 2025 på att sju lärosäten ska kunna utveckla kurser med inriktning på AI för yrkesverksamma inom olika sektorer. Enligt uppdraget ska de även redovisa hur de arbetar med utveckling av utbildningsutbudet gällande AI, och insatser för att integrera AI-inslag i de utbildningar där det är relevant. Det här är efterfrågade och viktiga satsningar. Nästa steg är långsiktigheten. Lärosäten ska redan i dag enligt sina uppdrag dimensionera utbildning utifrån arbetsmarknadens behov och att AI-utvecklingen leder till ett stort behov på arbetsmarknaden kan inte ha gått någon förbi. Dialogen med näringslivet är i det en nyckel. TechSverige står till förfogande.
Det är inte bara regeringen som nu behöver fortsätta att arbeta i högt tempo. AI-kommissionen har ytterligare ca ett halvår innan arbetet formellt senast skulle ha avslutats, en tid som kan utnyttjas för att utreda ett antal utestående frågor. Kommissionen skulle kunna bidra till att den Task Force som föreslås i rapporten och som TechSverige förordat tillsätts för att tillföra operativ kraft i arbetet inom ramen av ett techkontor. TechSverige har även skrivit till regeringen om att kommissionen kan ta fram förslag om att avgiftsbefria vissa offentliga datamängder, ta fram en strategi för AI i grundskolan samt att ta fram ett förslag till hur den föreslagna insatsstyrka som ska bistå offentlig sektor i arbetet med AI också kan omfatta näringslivsaktörer.
Statsministern är engagerad i frågan och ska åka till Paris för ett toppmöte med det passande namnet Artificial Intelligence Actions Summit. Det är bra att han nu är inbjuden då Sverige var inte med vid det första stora internationella mötet som hölls i Storbritannien 2023 och Sverige måste bevaka sina intressen på den internationella arenan.
Framåt behöver vi även ta de stora stegen.
- Öka ambitionerna och visa tydligt digitalt ledarskap med bestämda mål och resurser. Rusta Regeringskansliet med ett techkontor med nära koppling till näringslivet och säkerställ uppföljning av den kommande digitaliseringsstrategin där AI är en viktig del.
- Öka tillgången till kompetens genom att göra långsiktiga STEM-satsningar, höja ersättningsnivån för högskoleutbildningar inom bland annat AI och cybersäkerhet, ta fram en digitaliseringsstrategi för skolan och införa skatteavdrag för företagens kompetensinvesteringar.
- Förbättra investeringsklimatet för digital infrastruktur med mindre reglering och tydliga spelregler utan osund konkurrens från offentliga aktörer.
- Ökad satsning på att tillgängliggöra offentliga datamängder och en politik som ser nödvändigheten av datacenter för konkurrenskraften.
Slottner, som under våren väntas lägga fram regeringens digitaliseringsstrategi, har fått en ambitiös digitaliseringspolitik bekräftad av sin egen partiledare som verkligen höjde insatserna i Las Vegas. Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) levererade nämligen ett uppmärksammat tal där hon sålde in Sverige som ett land där nyfikenhet och hårt arbete har skapat ett dynamiskt och innovativt näringsliv.
I hyllningen till Sveriges förmågor nämndes faktiskt inte AI. Men om Slottner och andra kan börja förverkliga en AI-politik, med utgångspunkt i AI-kommissionens färdplan, så skapas underlag till Buschs nästa stora tal där även förmågan att genomföra strategiska insatser och prioriterade satsningar för AI lyfts som svenska styrkor.
Fredrik Sand
Näringspolitisk expert, TechSverige
Pia Högset
Näringspolitisk expert, TechSverige
Peter Kjäll
Näringspolitisk expert, TechSverige