Klimatförändringarna och dess påverkan på samhället blir alltmer påtaglig och behovet av en accelererad omställning – i allt och hos alla – är stort. Huvudorsaken till uppvärmningen av jordens klimat är utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid. Paris­avtalet syftar till att begränsa den globala uppvärmningen genom att minska utsläppen av dessa gaser. I det globala klimat­avtalet, som antogs av 196 parter år 2015, fastställs att den globala temperaturökningen ska hållas långt under 2 grader jämfört med förindustriella nivåer och arbetet ska fokusera på att begränsa uppvärmningen till under 1,5 grader.

Digitalisering har en unik möjlighet att bidra till att minska utsläppen i alla samhällets sektorer. Enligt World Economic Forum kan 70 procent av hållbarhetsmålen i Agenda 2030 stödjas med redan existerande teknik och tekniska lösningar som IoT, AI och robotteknik.

Hållbarhet handlar också om vår framtida kon- kurrenskraft. Företag som inte tar hållbarhetsarbetet på allvar riskerar att halka efter sina konkurrenter på olika sätt. Även regeringen har de senaste åren presenterat förslag där digitaliseringens roll för klimatomställningen synliggörs. I Sveriges nya industristrategi Framtidens industri – En strategi om grön och digital omställning utpekas digitalisering som en förutsättning för vår konkurrenskraft och utveckling och användning av möjliggörande digitala tekniker som exempelvis 5G, IoT, automation, AI, smarta kontrakt, blockkedjeteknik, molnlösningar och digital transformation som nycklar för att nå målen om att öka industrins och Sveriges konkurrenskraft.

Även på EU-nivå identifieras digitalisering som  en viktig faktor i de prioriteringar som pekas ut i EU:s gröna giv. EU-kommissionen konstaterar att den digitala omställningen i Europa går hand i hand med klimat- omställningen och de benämns som twin transitions. Detta framkommer även i EU:s digitaliseringsstrategi Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern, vilken anses vara en avgörande del klimatomställningen.

Sverige har högt satta mål på klimatområdet. De svenska klimatmålen är en del i miljömålssystemet och de är även en central del i Sveriges arbete med att leva upp till klimat­avtalet från Paris. Sveriges långsiktiga klimatmål är att nå nettonollutsläpp senast år 2045, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Målet innebär att utsläppen av växthusgaser från svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre år 2045 än utsläppen år 1990. Utöver det övergripande målet finns även etappmål för åren 2030 och 2040 om att utsläppen ska vara 63 respektive 75 procent lägre än utsläppen år 1990.

Diagram 4 visar siffror för Sveriges territoriella utsläpp från två olika datakällor. Den övre grafen (blå) visar utsläppen från EU:s databas EDGAR, som utgår ifrån en beräkningsmetod skapad för att räkna på alla länders utsläpp och som passar bättre för internationella jämförelser. Den nedre grafen (grön) visar Naturvårdsverkets officiella statistik för Sveriges utsläpp. Skillnaden beror på att EDGAR-databasen inte har tillgång till Naturvårdsverkets detaljerade statistik. Som framgår i grafen har Sveriges utsläpp minskat avsevärt sedan år 1990. De territoriella växthusgasutsläppen har minskat från strax över 70 miljoner ton CO2e år 1990 till drygt 46 miljoner år 2020, motsvarande en minskning med ungefär 35 procent.

Men för att Sverige ska nå både de nationella och internationella klimatåtagandena krävs att omställningen sker betydligt snabbare än idag. I Klimatpolitiska rådets rapport för år 2022 konstaterar myndigheten att utsläppen behöver minska betydligt snabbare än idag för att vi ska kunna minska utsläppen med de två tredje- delar som återstår fram till år 2045, jämfört med 1990 års nivå. Rapporten understryker även att vi redan nu behöver skapa förutsättningar för fortsatt minskade utsläpp efter år 2030.