Återhämtning på gång men långsiktiga satsningar avgör framtiden – TechSveriges analys av höstbudgeten  

Regeringens höstbudget får ett försiktigt positivt mottagande från TechSverige. Budgeten fokuserar främst på att stötta hushållen, vilket är viktigt för att ta Sverige ur lågkonjunkturen. Samtidigt krävs uthålliga och större satsningar framåt för ett starkare näringsliv och ökat tempo i digitaliseringen för att möta globala utmaningar och driva tillväxt. I vår analys av budgeten lyfter vi fram både styrkor och svagheter som påverkar techbranschen och svensk konkurrenskraft. 

Budgetpropositionen presenteras ett år före nästa val, vilket ökar förväntningarna. Regeringen aviserar ett väl tilltaget reformutrymme på 80 miljarder kronor 2026, med både temporära och permanenta satsningar. 

Det är en höstbudget som markerar att vi fortsatt befinner oss i en utdragen lågkonjunktur med en dämpad omvärldsutveckling och svag arbetsmarknad, men där återhämtningen nu förväntas ta fart. Finansministern framhåller att lågkonjunkturen behöver brytas och budgeten ska fungera som en injektion. Fler ska känna framtidstro.  

Sammanfattningsvis drar lågkonjunkturen ut på tiden, men svensk ekonomi väntas återhämta sig och techbranschen visar ökade investeringar och nyföretagande – vilket ger ljusare framtidsutsikter. 

TechSverige har gått igenom ett antal av de områden som återfinns i budgetpropositionen 

En samlad digitaliseringsmyndighet för en starkare technation 

Det är positivt att regeringen i budgeten tar ett ytterligare steg mot en samlad digitaliseringsmyndighet genom att konstatera att Sammantaget bedöms en sammanslagning av myndigheterna (PTS och Digg) vara en betydelsefull åtgärd för att Sverige fortsatt ska utvecklas som en framstående digitaliseringsnation. Tidplanen är att den nya myndigheten ska vara på plats den 1 januari 2027 genom att Diggs uppgifter överförs till och inordnas i PTS.  

Ett mer uppkopplat Sverige 

Regeringen lanserade innan sommaren en ny digitaliseringsstrategi med konnektivitet som ett eget strategiskt område med ökade ambitioner och ökat fokus på användning och medborgarnas nytta av näten. Positivt att PTS anslag för att motverka digitalt utanförskap utökas med 25 miljoner årligen. PTS får även utökade medel för att motverka brottslig verksamhet och skydda demokratin som följd av EU:s förordning om digitala tjänster.    

AI-politiken på gång – men nu behövs mer verkstad 

Det är bra att regeringen fortsätter arbetet med att tillgängliggöra mer data från den offentliga förvaltningen. Här måste fokus ligga på att data i elektroniskt format blir lätt tillgängligt med låga eller inga avgifter. Att se över de regler och avgifter som gäller för enskilda register och databaser kan ha större betydelse än att allmänt ordna arbetet kring data i den offentliga förvaltningen. Uppdrag till Kungliga biblioteket och Riksarkivet syftar till att öka möjligheterna att träna modeller på svenska data – om det sänker trösklarna för fler AI-aktörer verksamma i Sverige är det också välkommet. Regeringen avsätter medel för en svensk AI-fabrik vid Linköpings universitet, vilket stärker företagens möjligheter att utveckla AI-lösningar med beräkningskraft och testmiljöer. Samtidigt ska Integritetsskyddsmyndigheten utveckla en regulatorisk sandlåda för AI-tjänster, som möjliggör test av lösningar ur ett integritetsperspektiv och kan stimulera innovation. TechSverige välkomnar satsningarna men noterar att budgeten är begränsad jämfört med andra prioriteringar.  

I övrigt är det mer väntan än verkstad i AI-politiken. Ett år efter AI-kommissionens rapport väntar vi fortfarande på en svensk AI-strategi. Regeringens och statsministerns engagemang är tydligt, men måste nu göra mer avtryck. Näringslivet gör stora satsningar och visar prov på internationell konkurrenskraft – politiken måste svara upp mot det. Ett AI-sekretariat och åtgärder som underlättar för offentlig sektor är välkomna, men får inte göra det svårare för duktiga svenska AI-företag att leverera till offentlig sektor.  

Långsiktighet kring en digital infrastruktur för hälso- och sjukvården är välkommet 

TechSverige välkomnar regeringens ökade satsningar på den nationella digitala infrastrukturen för hälsodata. I budgetpropositionen för 2026 förstärks anslaget till E-hälsomyndigheten markant – från cirka 265 miljoner kronor 2025 till drygt 550 miljoner kronor 2026 för att bygga upp en sammanhållen infrastruktur och genomföra European Health Data Space (EHDS). För 2027 beräknas 369 miljoner kronor och för 2028 beräknas 323 miljoner kronor för motsvarande ändamål. Från 2029 beräknas 158 miljoner kronor per år. Det är särskilt positivt att satsningen ges en långsiktig och permanent finansiering. Uthålligheten är viktig och skapar stabilitet och förutsägbarhet för leverantörer, regioner och kommuner, och är en avgörande förutsättning för att minska administrationen, stärka patientsäkerheten och möjliggöra innovativa lösningar genom en datadriven hälso- och sjukvård. 

Förutsättningar för en digital omställning av vård och omsorg börjar skönjas 

TechSverige har länge förordat förstärkta satsningar och ökad användning av välfärdsteknik. Det är positivt att regeringen förlänger finansieringen till kompetenscenter välfärdsteknik på SKR som stödjer en ökad implementering i kommunerna. Vidare så finns det en viktig ansatts i utredningen Digital teknik på lika villkor, (SOU 2025:39). Utredningen har lämnat förslag som syftar till att möjliggöra för fler personer att få ta del av insatser genom digital teknik. Nu behövs snabba och kraftfulla reformer för att få detta att hända i verksamheterna. Tyvärr lyser särskilda satsningar på välfärdsteknik inom omsorgen med sin frånvaro i budgeten. 

En ökad användning av innovativa digitala verktyg är centralt för att klara den demografiska utmaningen. Därför är det positivt att regeringen avsätter 600 miljoner, 2026–2027 att utveckla och implementera nya arbetssätt som möter de särskilda behoven i glesbygden, inklusive fördjupad samverkan mellan regioner och kommuner. Fokus ligger på utveckling av digitala arbetssätt och gemensamma insatser mellan olika samhällsaktörer. Ett fokusområde som techbranschen länge förordat. Dock är denna satsning begränsad i både tid och pengar givet de skriande behov som finns kring den digitala omställningen som stöd till en god och nära vård. 

Techbranschens kompetensförsörjning måste stärkas  

Regeringen konstatera att kompetensförsörjningen måste stärkas. Bra så. Och det finns bra förslag i budgeten som syftar till att bidra till en bättre matchning med det som arbetsmarknaden efterfrågar, som exempel att satsningen på korta AI-kurser för yrkesverksamma görs permanent. Men förslagen når inte hela vägen fram. Vi saknar fortfarande den utredning som regeringen aviserade i budgetpropositionen förra året, som även aviserades detta år, avseende ett nytt resurstilldelningssystem för högre utbildning. Samtidigt behövs satsningar på AI i hela utbildningskedjan och åtgärder riktade mot nyexaminerade som stärker övergången mellan studier och arbete. 

I budgeten föreslår regeringen sänkta arbetsgivaravgifterna för unga men satsningen fångar inte upp nyexaminerade som möter allt högre trösklar in på arbetsmarknaden. För YH-studenter får bara 84 procent jobb efter examen, vilket är den lägsta nivån på tio år (MYH) samtidigt som högskolestudenter möter den tuffaste arbetsmarknaden på över två decennier (Akavia). TechSverige anser därför att regeringens förslag på sänkta arbetsgivaravgifterna för unga mellan 19–23 år behöver kompletteras för att också omfatta nyexaminerade. De flesta tar examen betydligt senare än 23 års ålder: genomsnittsåldern för en kandidatexamen är 28 år och medianåldern för YH-studenter är 30 år.  

Regeringen föreslår också satsningar på fler utbildningsplatser, inte minst inom yrkeshögskolan. Men lösningen ligger inte främst i fler utbildningsplatser. Under 2024 stod 3 400 YH-platser tomma. Att fylla på med ännu fler platser riskerar därför att bli en satsning på kvantitet snarare än kvalitet. Utmaningen ligger i att göra utbildningarna mer kända, mer relevanta och framför allt bättre kopplade till arbetsmarknaden.  

TechSverige välkomnar att regeringen vill öka Sverige attraktivitet och underlätta för forskare och doktorander att stanna i Sverige. I vårt inspel till utredningen (Ds 2024:31) Bättre migrationsrättsliga regler för forskare och studenter har TechSverige särskilt lyft behovet av en nationell strategi för global attraktionskraft, längre tillståndstider, tydligare vägar till permanent uppehållstillstånd och undantag från kravet på varaktig anställning. Dessa reformer är viktiga för att minska osäkerheten för forskare och doktorander och för att stärka Sveriges attraktionskraft för internationell spetskompetens.  

TechSverige välkomnar också att regeringen underlättar för att byta arbetsgivare då arbetskraftsinvandrare i dag riskerar att förlora sitt tillstånd vid byte av arbetsgivare. Samtidigt vill vi betona att höga lönekrav och arbetsmarknadsprövning riskerar att försvåra rekryteringen av internationell kompetens. Se remissvar: tech-sverige.pdf 

Regeringen konstaterar även att den internationella studien ICILS, som undersöker den digitala kompetensen bland elever i åttonde klass från totalt 34 länder, visar att fyra av tio svenska elever saknar förmåga att värdera den digitala informationens trovärdighet, relevans och användbarhet. Dessa elever är också mindre självständiga i sin datoranvändning. Men åtgärderna för att bemöta den här bristen går inte att utläsa i budgetpropositionen. TechSverige har länge framhävt att bristen på digital kompetens riskerar att få stora och långtgående konsekvenser för både näringslivets framtida kompetensförsörjning och samhället i stort. Att våra unga växer upp i en digital värld leder inte per automatik till väl utvecklade digitala färdigheter, det är något som måste övas upp i skolan om vi ska säkra kompetensförsörjningen för framtidens jobb, se remissvar Kunskap för alla 

För stärkt cybersäkerhet krävs fokus på kompetens och brottsbekämpning, inte säravgifter för telekomsektorn 

Det är välkommet att regeringen håller i arbetet med den nationella strategin för cybersäkerhet och aviserar satsningar kopplade till den.  Det rör främst FRA:s nya roll med Nationellt cybersäkerhetscenter, även om kommuner och regioner får medel för att arbeta med den nya cybersäkerhetslagen. Satsningarna är välkomna, men staten behöver fokusera mer på kompetensförsörjning och brottsbekämpning för att höja cybersäkerheten. 

Anmärkningsvärt är att regeringen föreslår att företag inom elektronisk kommunikation – som enda av 18 sektorer- ska bära ansvarig myndighets kostnader för arbete med den nya cybersäkerhetslagen. Detta trots att både utredningen och Statskontoret tydligt rekommenderat avgiftsfinansiering i likhet med alla andra sektorer.  

Ett steg mot effektivare tillståndsprocesser vid miljöprövning 

TechSverige har påtalat vikten av att tillståndsprocesserna vid miljöprövning behöver förenklas och förkortas så att de blir mer flexibla, effektiva och förutsebara för att näringslivet ska kunna planera, investera och vara konkurrenskraftigt. Detta gäller inte minst för etablering av datacenter men även vid utbyggnad av telekomnät. Regeringen tar nu frågan vidare och föreslår en ny myndighet för miljöprövning enligt miljötillståndsutredningens betänkande, med start den 1 juli 2027. TechSverige välkomnar initiativet att göra prövningarna mer effektiva och förutsägbara. 

Elektronikskatten slår mot hushållens ekonomi och svensk konkurrenskraft 

Med en regering som säger sig fokusera på hushållens ekonomi är det beklagansvärt att budgetpropositionen saknar förslag om att upphäva elektronikskatten. Den nationella skatten på elektronik har lett till stora prisökningar för konsumenter och drabbar särskilt hushåll med låga inkomster. Det innebär att köp flyttas utomlands med risk för köp av produkter av lägre kvalitet som kan vara mindre miljövänliga och energieffektiva med kortare livslängd. Och administrationen för företagen är tung. Skatten försämrar därmed svensk konkurrenskraft och den cirkulära andrahandsmarknaden. 

Energi och omställning 

TechSverige stödjer regeringens förslag om ett fortsatt stöd till Klimatklivet, som syftar till att stödja industrins omställning där digitalisering är ett viktigt verktyg. Likaså stödjs ett förstärkt Kraftlyft, som syftar till att stötta investeringar i kraftsystemet som kan bidra till ökad leveranssäkerhet, vilket är viktigt för näringslivet. Det är även positivt att en ordinarie nedsättning av energiskatten föreslås med 9,875 öre/kWh (inkl. moms) från den 1 januari 2026.  

Minska regelbördan för företag 

Regeringen uttrycker tydligt att förenkling inklusive regelförenkling fortsatt är högt prioriterat på regional, nationell och EU-nivå. På EU-nivå behöver arbetet accelerera för att på riktigt uppnå förenkling på det digitala området. Nationellt handlar det bl.a. om tillskott till verksamt.se för arbetet med dess utveckling till att bli en fullständigt branschanpassad guidning för företag. Bolagsverket ska även utveckla en tjänst för digital inlämning av årsredovisningar. Regeringen fortsätter det arbete som påbörjades 2024 för att stärka kvinnors ställning som företagare och föreslår även en satsning på ungas företagande efter gymnasiet.  

Regeringen pekar även glädjande på dess avsikt att lämna förslag för att göra reglerna om offentlig säljverksamhet mer ändamålsenliga för minskad osund konkurrens. Detta är mycket viktigt för TechSverige då vi under tid sett och ser en negativ utveckling på området.  

Totalförsvar 

Regeringen har nu vid några tillfällen signalerat ett viktigt skifte i synen på teknik och försvar – innovation och ny teknik måste komma fram snabbare. TechSverige välkomnar satsningarna inom området i budgeten. Det är viktigt att utnyttja kunnandet, innovationskraften och de möjligheter som finns även utanför den traditionella försvarsindustrin. Ukraina har visat vägen med AI, appar och nya lösningar för både civilt och militärt försvar. Regerings satsningar får inte missa potentialen i den svenska techbranschen. 

Sammanfattningsvis är det en höstbudget som markerar att Sverige fortfarande befinner sig i en lågkonjunktur, men där återhämtningen står för dörren. Budgeten innehåller viktiga steg som stärker digitalisering, AI, cybersäkerhet och kompetensförsörjning samt ungas möjligheter på arbetsmarknaden. Samtidigt saknas långsiktiga reformer för att stärka näringslivets konkurrenskraft och företagens möjligheter att växa.  

Plus och minus i budgetpropositionen för techbranschen 

Plus 

Minus