Nej, vi vill inte ersätta människan med teknik

Fyra läkare menar på SvD Debatt att sjukvårdsministern har en aningslös syn på e-hälsa, och att denna aningslösa teknikoptimism underblåst av särintressen är ett hot både mot folkhälsa och kostnadseffektiv sjukvård. Till stöd för detta, som de menar inte är ett uttryck för fientlighet mot teknikutveckling, används argumentet ”det finns en övertro på medicinska tester och appar”. Vi delar inte den synen.

Genom att på detta sätt reducera de brett omspännande områdena e-hälsa, välfärdsteknologi och digitalisering av vård och omsorg till upplevda brister hos ett antal enskilda tekniska lösningar visar de snarare på behovet av ett ännu tydligare politiskt erkännande av digitaliseringens transformativa kraft som det centrala redskapet för att bemöta de utmaningar vårt välfärdssamhälle vi står inför.

I vår rapport ”Etta eller nolla? En rapport om digitaliseringen av Sverige” framgår tydligt att de stora fördelarna med digitaliseringen – för Sverige och världen i stort – fortfarande väntar på att realiseras. Det som nu hindrar oss från att realisera möjligheterna att med hjälp av digitalisering säkra vår framtida välfärd trots en åldrande befolkning och minskade resurser är att vi fortfarande i alltför hög grad pratar om för- och nackdelar med den ena appen eller tjänsten och den andra. Om teknik kontra människa, som om det inte vore vi människor som är de som styr hur tekniken ska fungera och användas på bästa sätt.

Välfärdsteknologins utgångspunkt är inte att ersätta människan, utan att frigöra mänskliga resurser till det de är bäst på och mår bäst av att utföra. Att komplettera människan. Och att göra det med individen och dess unika behov i centrum – vilket dagens sjukvård inte alls är optimerad för.

Många av de företag vi företräder, varav vissa omnämns i artikeln, arbetar i dag i mycket tät samverkan med vård- och omsorgsgivare, brukare och politiker för att lösa de praktiska utmaningar Sverige står inför. Framgångsexemplen, till gagn för både samhälle och individ, är många. Inte minst gäller detta inom äldreomsorgen där man på många håll kommit långt med implementation av välfärdsteknologi vilket bland annat lett till ökad trygghet, självständighet och självbestämmande för brukare och bättre arbetsvillkor för omsorgspersonal.

Detta, att med hjälp av den teknik som finns idag och den vi kommer utveckla och förfina imorgon, skapa bättre förutsättningar för att bibehålla eller ännu hellre ytterligare öka allas vår levnadsstandard är vad vi vill göra. Det är vad vi måste göra. Därför är vi mycket glada för att vi har svenska politiker som vill detsamma, och inser att våra ”särintressen” inte står i konflikt med varandra. Att de, och samverkan oss emellan, tvärtom är vad vår framtida välfärd är beroende av.

De fyra debattörerna vill inte hejda teknikutvecklingen menar de, men kontentan av utspelet är svårt att utläsa som något annat än just det och några alternativa lösningar presenteras inte.

Varken samtiden eller framtiden är något vi drabbas av utan något vi skapar – allra bäst i konstruktiv samverkan. Låt oss nu föra det så viktiga samtalet om digitaliseringen vidare med den utgångspunkten.