Idag kom jultomten med ett tidigt paket: regeringen har förlängt Digitaliseringskommissionens uppdrag med ytterligare ett år, till den 31 december 2016. ”Genom att ge Digitaliseringskommissionen förlängt uppdrag vill regeringen försäkra sig om att digitaliseringens snabba strukturomvandling av samhället för med sig alla möjliga fördelar och minimerar dess nackdelar”, säger man i en kommentar till beslutet.
Tidigare idag kallade regeringen och Allianspartierna till presskonferens för att berätta om den överenskommelse de slutit kring migrations- och integrationspolitiken. Inte en dag för tidigt tycker nog de flesta. Sverige står tillsammans med resten av Europa inför en enorm uppgift att ge människor som flyr från krig, förföljelse och förtryck en trygg tillvaro. En allvarlig situation som kräver att partipolitiken (och blockpolitiken) ställs åt sidan och att man enas om gemensamma åtgärder i syfte att säkra mottagandet av asylsökande och stärka etableringen av nyanlända.
Digitaliseringskommissionen har formulerat ett första utkast till den omvärldsanalys som är tänkt att ligga till grund för de slutliga bedömningar och förslag som kommissionen överlämnar till regeringen i december. Det är en mycket bra genomlysning av vilka omvärldsfaktorer som på olika vis påverkar samhället och som bör tas i beaktande vid utformandet av politiska initiativ kopplade till digitaliseringen. Men det är särskilt på en punkt som det inte går att undgå att bli lite oroad.
I dagarna besökte jag och mina kollegor på IT&Telekomföretagen Köpenhamn. Syftet var enkelt; att inspireras av de bästa på området! Och området jag pratar om är naturligtvis digitalisering.
I dagarna fyllde jag år och utan att gå närmare in på exakt hur många ljus det var på tårtan, så kan jag konstatera att jag – efter avslutade studier – nu varit ute på arbetsmarknaden i 11 år. Och det fick mig att börja fundera över de yrkesval vi gör, ofta i mycket ung ålder.
Har spenderat ett par (mycket regniga) veckor i nordvästra Jämtland. Och i brist på sol och värme har mycket av aktiviteterna handlat om stugsittande; läsning framför braskamin och djupdykningar i diverse streamingtjänster. Och i en del av Sverige där mobiltäckningen (i bästa fall) stavas EDGE, så är såklart fiber en förutsättning för min kulturella förströelse dessa regniga sommardagar. Men det är självklart så mycket mer än så. Höghastighetsbredband möjliggör distansarbete (när närmaste större tätort ligger ca 11 mil bort), skapar förutsättningar för turistverksamhet (att försöka betala med kort på en svajig ADSL-uppkoppling är inte det lättaste…) och alla typer av näringsverksamhet för den delen (utan bredband hade den återinvigda lanthandeln i grannbyn varit ett minne blott…). Verksamheter som genererar jobb och som möjliggör för personer att fortsatt kunna bo och verka på landsbygden.
Nyss hemkommen från Almedalsveckan kan jag konstatera, precis som mina kollegor gjort i tidigare blogginlägg, att digitaliseringen varit ett hett debatterat ämne i år. Kanske till och med det hetaste av dem alla. Självklart är detta något vi välkomnar med öppna armar. För digitalisering är inte en IT-fråga utan en fråga om välfärd, kompetensförsörjning, hållbarhet, konkurrenskraft…etc. etc. Men lika stor som glädjen är över att ämnet i alla fall nu debatteras även utanför IT-branschen, är frustrationen bland flertalet över att allt går så (j-drans) långsamt. På alla de seminarier jag närvarade vid – egna som andras arrangemang – pratades det om hur projektsjukan nästintill tagit över digitaliseringen av offentlig sektor. Det pratas om pilotprojekt här och eldsjälar där, om två-åriga projektplaner och enskilda kommuner, landsting och myndigheter som själva kör på i liten skala. Helt i avsaknad av samordning och långsiktiga planer för nationell uppskalning.
Igår närvarade jag vid ett seminarium arrangerat av KTH kring hur digitaliseringen påverkar arbetsmarknaden. Det var ett tretimmars arrangemang med ett gäng välrenommerade deltagare och talare. Bland annat pratade Anna Breman från Swedbank om de tre stora megatrender som pågår just nu; Globalisering, Urbanisering, Digitalisering. Vi ser resultaten av alla tre redan nu; fysiska varor blir till digitala tjänster, digitala plattformar leder till att mellanhänder slopas, och automatisering och robotisering effektiverar traditionell industri. Självklart påverkar allt detta arbetsmarknaden. Den kommer inte fortsätta se ut som den gör idag.
I fredags kom Digitaliseringskommissionen med sin delrapport om digital kompetens (Gör Sverige i framtiden, SOU 2015:28). Det är, som så ofta, en gedigen lunta som kommissionen lägger fram: på 171 sidor beskrivs såväl nuläget och de utmaningar vi står inför, som förslag på vägar framåt.
Igår kom nyheten om att Sverige är näst bäst i EU på digitalisering. Det är Europeiska kommissionen som tagit fram ett nytt index, DESI (Digital Economy and Society Index), som mäter EU-ländernas utveckling mot en digital ekonomi och ett digitalt samhälle. Sverige hamnar på andra plats efter Danmark. Självklart är detta glädjande nyheter. Sverige har ju som mål att bli bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter, och i och med detta resultat är vi ju uppenbarligen på god väg. Men frågan är om nämnda mål inte snarare bör ses som en vision, än ett konkret mål. För vilken reell nytta innebär egentligen målet att vara bäst i världen; Vilken nytta innebär det för samhället/näringslivet/individen? Vilka problem/utmaningar vill vi söka lösa med att bli bäst i världen? För mig som övertygad digialiseringsevangelist finns det ju såklart många självklara svar på dessa frågor, men från politiskt håll lyser svaren dessvärre med sin frånvaro. Och så länge vi inte har en gemensam syn kring värdet av att vara bäst i världen, så tror jag dessvärre att politiska satsningar och prioriteringar fortsatt kommer att lysa med sin frånvaro.
För att få digital åtkomst behöver du abonnera på standardavtalen. Det kostar 6500kr SEK / år för medlemmar och 13000kr SEK / år för icke medlemmar. Du sparar både tid och miljö på det sättet.
TechSverige använder Svenskt Näringslivs inloggningstjänst. Om du inte har något Svenskt Näringslivs-konto, så skapar du det i nästa steg. När du loggat in via Svenskt Näringsliv, så skickas du tillbaka till TechSveriges sajt.