Europas och världens framtid är digital

Svenska Gertrud Ingestad är sedan något år tillbaka generaldirektör för EU kommissionens generaldirektorat för informationsteknik. Ett generaldirektorat motsvarar ungefär ett departement och som generaldirektör innehar hon en av de högsta tjänstemannaposterna. Generaldirektoratet för informatik ansvarar för att tillhandahålla digitala tjänster och hjälper de offentliga förvaltningarna i EU-länderna att arbeta bättre tillsammans. Under hösten gästade Gertrud Ingestad IT&Telekomföretagen för ett exklusivt samtal om vad som händer i Bryssel och vad det får för verkningar för vår bransch.

I dag kommunicerar vi via smartphones, vi handlar online och cirka 90 procent av jobben kräver minst grundläggande digitala färdigheter. Den exponentiella ökningen av internetanvändning och ökad anslutning mellan elektronisk apparatur som vi använder varje dag har gjort vår värld mer ansluten än någonsin. 2030 beräknas antalet internetanvändare att nå fem miljarder. Samtidigt kommer 80 procent av världens befolkning att ha mobil anslutning.

Anslutningen och digitaliseringsprocessen ger ett stort antal fördelar när det gäller välstånd, tillgång till information och social interaktion. Men samtidigt kommer den digitala eran med hot och sårbarhet som vi måste hantera. Förbättrad cybersäkerhet och ökat förtroende för medborgare och företag i det digitala samhället är en topprioritet för EU. Att ge varje europeisk medborgare, oavsett ålder, bostadsort eller kön nödvändig träning för att fullt ut kunna dra nytta av en digital världs fördelar är avgörande. Framtida jobb kommer sannolikt att kräva färdigheter som skiljer sig från de som tillhandahålls av dagens utbildningssystem. Därför driver Europeiska Kommissionen konkreta initiativ, som den europeiska kodveckan, som har nått mer än 1,2 miljoner studenter i år genom ett rekordstort antal aktiviteter.

Artificiell intelligens förändrar tillvaron för alla

AI kan ge stora fördelar och genombrott på många områden: hälsa (personliga behandlingar för patienter, en mer exakt diagnos av tumörer eller bättre förutsägelse av sjukdomar), inom jordbruket (minskar användningen av bekämpningsmedel till ett minimum) eller i robotar (smarta proteser eller samarbetsrobotar för att hjälpa arbetstagare med tunga eller farliga uppgifter som att avlägsna radioaktivt avfall eller asbest). Vi måste intensifiera våra insatser för att se till att Europa driver den digitala omvandlingen av samhället och ekonomin till gagn för medborgare och organisationer. För första gången innehåller kommissionens förslag till nästa fleråriga budgetram ett EU-program som koncentrerar sig på det digitala: programmet Digital Europe. Programmet, en investering på 9,2 miljarder euro, är konstruerat som en pragmatisk väg för att bygga upp EU-omfattande kapacitet i en tid av AI för följande områden:

• Där EU-investeringar har ett tydligt mervärde, som cybersäkerhet.
• Där finansieringsbehovet är så stort att ingen medlemsstat kan stå ensam, som högpresterande datorer.
• Där alla måste bygga upp resurser och expertis, som artificiell intelligens och digitala kunskaper.
• Där gränsöverskridande samarbete behöver fungera utan hinder, som interoperabilitet.

Detta är ett enhetligt paket som bygger på komplementaritet och samverkan: AI behöver cybersäkerhet för tillit, cybersäkerhet behöver högpresterande datorer och alla behöver digitala färdigheter.

Mer än 90 procent av små och medelstora företag släpar efter i digital innovation

I EU är bara ett av fem företag starkt digitaliserade. Många tycker det är svårt att veta vilken teknik man bör investera i och hur man säkerställer finansiering för sin digitala omvandling. Digitala innovationscentra (Digital Innovation Hubs) kan hjälpa företag att fullt ut dra nytta av digitaliseringen. Dessa utgör mötesplatser där företag – särskilt små och medelstora företag, startups och så kallade mid-caps – kan få hjälp att förbättra sin affärsverksamhet, sina produktionsprocesser, produkter och tjänster via digital innovation. Målet är att ha minst ett digitalt innovationscentrum inom arbetsavstånd från varje företag i Europa senast 2020, så att de kan experimentera med ny teknik, hjälpa dem att hitta finansiering för uppföljningsinvesteringar, men också träna och omutbilda de anställda i företaget att arbeta effektivt med de nya innovativa lösningarna.

Europeiska kommissionen syftar till att lägga fram förslag som kan hjälpa Europa att bli en kontinent där startups får det stöd de behöver för att utvidga. I år har Europeiska kommissionen och Europeiska investeringsfonden lanserat ett riskkapitalfondsprogram – VentureEU – för att öka riskkapitalinvestering i innovativa startups och uppskalningsföretag i hela Europa.
Startups och uppskalningsföretag är viktiga. Samtidigt måste vi se till att traditionella företag, till exempel inom tillverkning eller konstruktion, också kan dra nytta av de möjligheter som erbjuds av digital teknik. En särskild digitaliseringsstrategi för industrin ingår därför också i paketet.

En digital inre marknad innebär sömlös tillgång till gränsöverskridande digitala tjänster. Nyckeln är interoperabilitet, som gör det möjligt för digitala tjänster att fungera tillsammans över gränserna. Redan nu finns ISA-programmet och byggblocken Connecting Europe Facility för att stödja interoperabilitet. I en fungerande digital inre marknad kopplas medborgare, företag och förvaltningar i hela Europa samman, med obegränsad tillgång till möjligheter att växa och få tillgång till större marknader, särskilt inom e-handel och online-plattformar. Online-plattformar driver innovation och tillväxt, eftersom de ger företagen nya marknadsmöjligheter och erbjuder konsumenterna större valmöjlighet.

Europeiska kommissionen stöder digitalisering av offentliga förvaltningar

Europeiska kommissionen stöder ansträngningarna för digitalisering av offentliga förvaltningar via en serie finansiella instrument och de åtgärder som går överens. Tanken är att skapa en värdekedja genom att:

• skapa möjlighet till innovativa idéer som ska formuleras i forskningsprojekt (H2020),
• att experimentera och testar sådana idéer i storskaliga piloter som utvecklar den gränsöverskridande och sektorsövergripande dimensionen (H2020, CIP),
• utveckla lösningar i program som ISA2,
• industrialisera deras distribuering via CEFs digitala tjänster (DSI)
• stödja sin verksamhet i program som ERUF och ESF.

Vi vill göra denna värdekedja ännu mer sammanhängande och konsekvent i den kommande fleråriga finansieringsramen genom att gruppera storskalig pilotkapacitet, ISA2 och CEF Telecom-programmen i Pole-programmet för distributions- och interoperabilitet i Digital Europe. Förslaget om upprättandet av programmet Digital Europe diskuteras nu i medlemsstaterna och Europaparlamentet, klicka för att ta del av mer information.

DESI – EU-ländernas digitala utveckling

DESI är ett sammansatt index som varje år sedan 2014 publiceras av Europeiska kommissionen, och som mäter EU-ländernas digitala utveckling.
DESI består av fem huvudområden med 34 indikatorer:
1. Anslutningar: Fast bredband, mobilt bredband, snabbt och ultrasnabbt bredband och bredbandspriser
2. Mänskligt kapital: Grundläggande färdigheter och internetanvändning, avancerad kompetens och utveckling
3. Användning av internettjänster: Medborgarnas användning av innehåll, kommunikation och online-transaktioner
4. Integration av digital teknik: Affärsdigitalisering och e-handel
5. Digitala offentliga tjänster: e-förvaltning och e-hälsa

I DESI 2018 rankas Sverige nu som nummer två efter Danmark. Övergripande framsteg ligger i linje med EU-genomsnittet och de mest högpresterande länderna. Sverige har hög nivå av anslutning och rankar fyra i EU i den kategorin. Att nå återstående avlägsna regioner är dock en utmaning. 95 procent av svenskarna använder tjänster online. I mänskligt kapital rankar Sverige som nummer tre. I alla DESI-dimensioner har Sverige gått framåt. Trots att Sverige har det näst högsta antalet IT-specialister i arbetskraften, överstiger efterfrågan utbudet och det relativt låga antalet STEM-kandidater förväntas inte öka under de kommande åren. Svenska företag använder aktivt digital teknik för att förbättra effektivitet, produktivitet och försäljning och fortsätter att ranka som nummer fyra i den dimensionen. I digitala offentliga tjänster rankas Sverige som nummer fem, men när det gäller öppen data är Sveriges resultat fortfarande relativt svagt. Mer detaljerad information om DESI finns på Europeiska kommissionens webbplats.