Fem i tolv i mandatperioden – men nu är kvantteknikstrategin här 

Minst sagt sent i mandatperioden har nu regeringen antagit en strategi för kvantteknik – Sveriges strategi för kvantteknikområdet. På ganska rikt illustrerade 19 sidor lägger regeringen ut texten. I stort sett är det förstås bra om ett av våra avgörande tekniska områden får en tydligare strategi. Det är också angeläget att regeringen tar dessa viktiga teknikområden på allvar och utvecklar policy för dem. Men det finns förstås invändningar. 

Förväntan var att Sverige, som en ledande och stark forskningsnation, hade varit tidigt ute med en egen strategi för kvantteknik. Flera andra EU-länder har sedan ett antal år redan kvantstrategier och satsningar på plats. Det var väl dock klokt att regeringen gav Vetenskapsrådet i uppdrag att ta fram ett underlag för strategin, i stället för att själv skriva den hemma på kammaren i Regeringskansliet.  

Uppdraget till Vetenskapsrådet gavs 2024, men då hade redan länder som Frankrike (2021), Tyskland, Danmark och Irland (2023) antagit liknande planer. För att inte tala om Nederländerna som var tidigt ute (2019). Även grannlandet Finland hann före Sverige. Det hade ju också varit bra för Sverige att ha de strategiska frågorna klara för sig inför EU:s kvantteknikstrategi som antogs för lite mer än ett år sedan.  

Något som är positivt är att regeringen med strategin följer upp inriktningen som gavs i mandatperiodens forskningsproposition där det fanns satsningar inom just kvantteknik. 

Annat är angeläget, som att fler studenter som påbörjar teknikutbildningar ska fullfölja sina studier, även om det snarare är en bred kompetensförsörjningsfråga än något specifikt för kvantteknik. Säkerhetsfrågorna får av naturliga skäl stort utrymme, inte minst behovet av kvantsäker kryptering. Men minst lika viktigt är att hålla blicken på möjligheterna: hur kvanttekniken kan omsättas i nya produkter, tjänster och konkurrenskraft i svenska företag. 

TechSverige har tidigare framhållit att det är ett viktigt uppdrag för regeringen att delta i det internationella arbetet inom flera techområden som AI. Politiska frågor och maktfrågor blir allt viktigare och ofta avgörande för svenska intressen – inte minst för näringslivets tillgång till den senaste tekniken. Som regeringen framhåller i strategin gäller detta också för kvantteknik. Så det är positivt att strategin har ett särskilt delmål om att skapa förutsättningar för andra aktörer, som myndigheter, akademin och för all del företag, att delta inom sina områden.  

Näringslivsperspektivet är naturligtvis mycket välkommet. Ett av strategins fem övergripande mål är ”Stark forskning, innovationskraft och industriellt ledarskap”. Regeringen vill att fler svenska företag, innovatörer och forskningsaktörer ska medverka till investeringar inom kvantteknikområdet, och mobilisering av privat kapital ska öka för att stimulera etableringar och joint-ventures. Detta är avgörande för att svenskfinansierad innovation och forskning kan kommersialiseras och skalas upp till att bli framtida industrier i Sverige. Här ligger kanske också strategins viktigaste test. Sverige är redan starkt inom forskning. Utmaningen är att se till att forskningsresultat, innovationer och nya företag också kan växa och industrialiseras här. Då krävs inte bara forskningsmedel, utan tillgång till testmiljöer, kompetens, infrastruktur och kapital genom hela vägen från labb till marknad. 

Så den sammanfattande bedömningen är väl inte av eller på, för eller mot, noll eller ett – utan just ett mellanläge. Lovvärt, men kanske något sent? Ambitiöst, men mycket återstår att göra.  

Vi får väl se hur flyktig eller beständig denna strategi är efter valet. Viktigast är att Sverige fortsatt kan kapitalisera på den excellensforskning som bedrivs inom kvantteknikområdet och att näringslivet kan bygga konkurrenskraft med hjälp av tekniken och dess tillämpningar. 

Fredrik Sand
Näringspolitisk expert
TechSverige