IT&Telekomföretagen om budgeten

Våra näringspolitiska experter kommenterar.

Fredrik von Essen om kompetens

– Regeringen observerar att satsningar behövs på digitalisering inom utbildningsväsendets olika delar, och att förslag finns framtagna, men propositionen innehåller i princip inget om hur de ska genomföras. Det framstår som att regeringen tycker att digitalisering inom utbildning är viktigt men att de inte orkar satsa på den, säger Fredrik.

Regeringen observerar att Skolverket, i sin uppföljning av den nationella digitaliseringsstrategin, understryker vikten av att huvudmän och rektorer utvecklar det strategiska ledarskapet kring digitalisering samt konstaterar att lärare upplever ett behov att utveckla sin digitala kompetens, till exempel inom programminering. Avsatta medel för detta i propositionen: 0 kronor. Aviserade satsningar i övrigt: inga.

Regeringen observerar att SKL överlämnat ett förslag till handlingsplan för skolväsendets digitalisering, med 18 centrala nationella initiativ och aktiviteter som bör drivas av aktörer på nationell nivå. Avsatta medel för detta i propositionen: 0 kronor. Aviserade satsningar i övrigt: inga.

Regeringen tillför ytterligare medel till Skolverket för att digitalisera de nationella proven. Avsatta medel för detta i propositionen: 62 miljoner kronor under en treårsperiod.

Regeringen ska låta ta fram digitala verktyg för studie- och yrkesvägledare. Avsatta medel för detta i propositionen: 30 miljoner kronor under en treårsperiod.

Sammanfattande observation av ovanstående: Av de närmare 100 miljoner som satsas på digitaliseringsinsatser går huvuddelen till ett projekt där digitalisering är lika med att analog verksamhet görs digital och resterande går till satsningar på personal inom skolan som inte ägnar sig åt undervisning eller ledarskap.

My Bergdahl om bredband och 5G

– Regeringens bredbandssatsning på 650 miljoner kronor på tre år är för lite. Våra beräkningar visar att 6 av tio på landsbygden saknar tillgång till snabbt bredband och det behövs stora investeringar för att regeringens bredbandsmål ska kunna nås. Våra analyser visar att det offentliga skulle behöva bidra med upp till tio miljarder kronor, säger My.

I budgetpropositionen skriver regeringen om 5G och att den anser att Sverige ska vara ledande inom området. Självklart är detta något som IT&Telekomföretagen välkomnar, men samtidigt finns det inget konkret i förslaget. Regeringen har dessutom lagt fram en ny lag som vi anser är otydlig och inte ger marknaden nödvändig förutsägbarhet för att företagen ska vågar investera och rulla ut 5G.

Även denna gång lyser satsningar på digitaliseringen och regeringens egna myndighet på området Myndigheten för Digital förvaltning (DIGG), med sin frånvaro. IT&Telekomföretagen beklagar att regeringen inte lyssnar på råd från bland annat OECD och tar ett tydligare grepp om digitaliseringsfrågan och kraftsamlar. Var är ledartröjan, Anders Ygeman?

Pär Nygårds om säkerhet

– Myndigheter, kommuner och landstings arbete med IT-säkerhet behöver utvecklas för att klara den digitala omställningen. IT&Telekomföretagen uppskattar därför regeringens avsikt att se över hur IT-driften för offentlig förvaltning kan bli så kostnadseffektiv och säker som möjligt, säger Pär.

Ska informationssäkerhetsnivån kunna hållas hög med hanterbara kostnader blir det svårt för offentlig sektor att över tid utveckla och bedriva avancerad IT-verksamhet i egen regi. Den självklara vägen framåt för att få ut mest av digitaliseringen är att använda sig av marknadslösningar.

Henrik Edin om kemikalieskatten

– IT&Telekomföretagen har tillsammans med andra branschorganisationer påtalat problematiken med att kemikalieskatten inte omfattar import av elektronikvaror och att det leder till en snedvriden konkurrenssituation. För det svenska näringslivet är det därför positivt att regeringen genomför en reform för att skapa rättvisa villkor oavsett var verksamheten är belagd, säger Henrik.

Mycket mer behöver emellertid göras. Kemikalieskatten lider av allvarliga brister som riskerar att leda falsk substitution och att aktörer börjar använda kemikalier som är oönskade för att få en större skatterabatt. En fullständig revidering av kemikalieskatten hade behövts.

Lars Lundberg om välfärden och start-up

– Digitalisering möjliggör vårdens utveckling. Att regeringen exempelvis satsar ytterligare medel kopplat till sin exportstrategi är positivt eftersom det även kan inkludera den digitala sektorn, säger Lars.

Totalt avsätts 100 miljoner kronor per år, åren 2020–2022. Medlen ska användas för att kunna genomföra insatser i syfte att stärka ett långsiktigt konkurrenskraftigt och hållbart Sverige och för att finansiera pilotprojekt inom centrala områden som främjar innovativa lösningar för att möta samhällsutmaningar. Medlen ska ha koppling till det nationella innovationsrådet och användas för strategiska insatser inom ramen för rådets arbete och prioriteringar.

För att långsiktigt säkerställa Almis verksamhet föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2020 att 110 miljoner kronor tillförs Almis anslag från och med år 2020. Med regeringens satsning får Almi ett permanent tillskott som ger bolaget en stabil grund och gör att Almi i större utsträckning kan erbjuda finansiering och rådgivning till företag och därigenom bidra till att företag utvecklas i hela landet. Det här är positivt för start up-bolag i Sverige.

Regeringen skjuter till ytterligare fem välfärdsmiljarder 2020 som fördelas på samtliga kommuner och landsting. De ökade generella tillskotten som regeringen föreslår ger kommunsektorn långsiktiga förutsättningar att utveckla välfärden utifrån lokala behov. Det skapar möjligheter för kommuner och landsting att anställa fler och stärka vården, skolan och omsorgen. Det handlar även om att stödja landstingen i arbetet med att utveckla hälso- och sjukvården med fokus på primärvården. IT&Telekomföretagen vill se en ökad digitalisering inom området.