Tillväxtreformer och ljusare framtidsutsikter – TechSveriges analys av höstbudgeten

Torsdagen den 19 september lämnades regeringens budgetproposition till riksdagen. Det mesta var redan känt efter flera veckors presentationer. Finansministern framhåller att tillväxten väntas öka och att fokus skiftat från inflationsbekämpning till att bygga ett rikare och tryggare Sverige. Arbetslösheten väntas förbli hög och hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar svaga. Omvärldsläget påverkar ekonomin, men inflationen har tydligt fallit tillbaka. Flera centralbanker i Europa sänker räntan, och Riksbanken väntas följa efter. Lågkonjunkturen drar ut på tiden, men svensk ekonomi väntas återhämta sig mot slutet av året, vilket ger stabilitet och ljusare framtidsutsikter.

TechSverige har gått igenom ett antal av de områden som återfinns i budgetpropositionen nedan.

Plus och minus i budgetpropositionen för techbranschen: 

Plus: 

Minus: 

Få svenska initiativ för digitaliseringen – Bryssel bestämmer takten 

Det finns en del nyheter kring främjande av geodata, statligt e-legitimation och en digital identitetsplånbok. Att Lantmäteriet får 60 miljoner kronor om året för att avgiftsfritt tillhandahålla öppna geodata är välkommet. Det är en reform som borde ha gjorts för länge sedan av tidigare regeringar. Det är EU-regler från 2019 som tvingar regeringen att ge tillgång till dessa datakällor. Även det hade kunnat ske tidigare, men den här regeringen har utnyttjat ett undantag i reglerna för att skjuta på tillgängliggörandet. Det bidrar till intrycket av digitaliseringspolitiken halvvägs in i mandatperioden: det är EU som håller i både taktpinnen och piskan – regeringen tar få egna initiativ.  

Ett undantag är att regeringen aviserar att man tar ytterligare steg för att etablera nästa generations kommunikationssystem (Rakel G2) för aktörer inom allmän ordning, säkerhet, hälsa och totalförsvar. Potentialen med moderna nät som 4G och 5G är stor inom dessa områden och det är väldigt positivt att regeringen trycker på att kommersiella aktörers förmågor och resurser nyttjas genom upphandling. Att använda de kommersiella näten ger inte bara en modern och effektiv lösning till användarna av Rakel G2, det bidrar också till att utveckla de kommersiella mobilnäten vilket kommer hela samhället till nytta.  

Inga nya medel avsätts för fast- eller mobil uppkoppling men regeringen avser att se över förutsättningarna för att omfördela de medel som finns för bredbandsstöd, till stöd för utbyggnad av mobiltäckning och kapacitet där det saknas förutsättningar för kommersiell utbyggnad.  

AI-kommissionen är ett positivt initiativ, men i halvlek väntar vi fortfarande på både kommissionens förslag vars underlag regeringen lovar “att analysera” och den här regeringens digitaliseringsstrategi. I övrigt ingenting direkt konkret om AI förutom att regeringen avser tillsätta en utredning för att genomföra EU:s AI-förordning i väntan på AI-kommissionen. Det vill säga inget dramatiskt, förutom några myndighetsuppdrag. 

Förstärkningarna till Post- och telestyrelsen och Digg är också främst relaterade till EU-frågor och beredskap. I det här tempot och med den här budgeten kommer regeringens avtryck i digitaliseringen bli få och främst komma från Bryssel. Att regeringen snabbt blir klara med den nya digitaliseringsstrategin och följer upp med konkreta satsningar är nu avgörande för att Sverige inte ska halka efter i en tuff global konkurrens.  

Avsaknad av progressiva reformer och förslag för hälso- och sjukvården 

Svensk hälso- och sjukvård står för stora utmaningar framgent kring demografi, kompetensförsörjning och tillgänglighet genom hela vårdsystemet. Regeringen avsätter tillsammans med sedan tidigare aviserade satsningar totalt 18 miljarder kronor varav regeringens satsning för att öka vårdkapaciteten och korta vårdköerna ligger på 7,5 miljarder kronor 2025. Det kan tyckas vara ett stort belopp men risken finns att dessa anslag dels kommer användas för att kortsiktigt lösa ekonomiska utmaningar och dels att det kommer vara svårt med dagens kompetensförsörjningsproblematik att sätta dessa anslag i operativ förmåga. Vi hade här med fördel sett att denna typ av anslag gick till investeringar och framtidssäkring av hälso- och sjukvården med stöd av digitalisering och välfärdsteknik. Samma eldar kommer annars behöva släckas kommande år med ännu större summor och en ännu mer utmanande kompetensförsörjningssituation. 

Små guldkorn finns dock. Att stödja kompetenscentrum välfärdsteknik kommande år för att skapa kontinuitet i deras arbete är bra och att vi har den redan beslutade satsningen på den digitala infrastrukturen för hälso- och sjukvården. Dock kommer anslaget till den sistnämnda trappas av redan till 2027 vilket vi tror är prematurt för Sveriges kanske genom tiderna största mjuka infrastrukturprojekt ska hinna landa på rätt sätt. 

Flera satsningar på kompetensområdet  

TechSverige har drivit frågan om vikten av att utbildnings-, forsknings- och innovationspolitiken främjar och stödjer den fortsatta digitala utvecklingen. Det är viktigt att blicka framåt trots och givet omvärldsläget om vi ska säkerställa svensk produktivitet, konkurrenskraft och export, inte minst för techbranschen. Det är därför ett välkommet besked att regeringen föreslår en höjning av forskningsbudgeten till 40 miljarder kronor 2028, vilket innebär en permanent ökning med 6,5 miljarder kronor. Fokus på satsningen ligger på spetsforskning och innovation inom strategiska teknikområden som artificiell intelligens (AI), kvantdatorer och bioteknik. Att regeringen avsevärt ökar investeringarna i forskning, med fokus på bland annat strategiska teknikområden som AI är positivt. Vad de föreslagna satsningarna innebär konkret återstår att se i forsknings- och innovationspropositionen som kommer senare i höst. 

Ett mycket välkommet besked är också att regeringen aviserar att de ska tillsätta en utredning för att utveckla styrningen mot prioriterade områden samt se över resurstilldelningssystemet för utbildning vid universitet och högskolor för att möjliggöra en ökad effektivitet i resursfördelningssystemet. Höjd ersättningsnivå för it-utbildningar och en utredning som ser över nuvarande indelningen av ersättningsnivåerna är en fråga som TechSverige drivit. Även stärkt samverkan med näringslivet och utbildningars arbetslivsanknytning är en viktig aspekt. Det här blir en viktig utredning att ha dialog med! 

Regeringen lyfter fram att det är viktigt att redan från tidig ålder arbeta med att stärka matematikämnet i skolan och att flickors och pojkars intresse för naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik i stort främjas. Det är positivt, även om det inte är några stora nyheter i årets budget. Det återstår att se om ambitionen konkretiseras ytterligare när regeringen presenterar sin STEM-strategi som enligt uppgift ska spänna över hela utbildningssystemet, från förskola till forskarutbildning. En ny åtgärd är att regeringen avser att inrätta en STEM-delegation. Tidigare har det aviserats att STEM-strategin planeras till slutet av 2024, tidpunkten för strategin nämns emellertid inte i budgetpropositionen så det återstår att se.  

Regeringen aviserar även sänkt lönenivå för expertskatten från 2 till 1,5 prisbasbelopp. Sänkningen innebär att fler internationella experter kan omfattas av reglerna vilket gör Sverige mer attraktivt och bidrar till att göra det lättare att attrahera spetskompetens till Sverige. Det är positiva besked och en åtgärd som TechSverige och medlemsföretagen arbetat för.  

Regeringen aviserar att de avser stärka arbetet med talangattraktion under 2025 genom ett tillskott på 8 miljoner kronor till Svenska institutet och Business Sweden för informationsinsatser i techkluster i andra länder. Behovet av att stärka Sverige som en attraktiv technation är stort och det är positivt att regeringen satsar medel för att öka talangattraktionen, även om de aktuella främjandeinsatserna får anses vara av begränsad karaktär som behöver kompletteras med det bredare perspektivet: Hur blir Sverige en attraktiv talangnod? För de krävs det en talangattraktionsstrategi, en fråga som TechSverige fortsatt ser behov av att driva. 

Skolan har ett ansvar att rusta eleverna för framtiden 

I budgeten framgår att skolan ska tillbaka till grunderna och att vi ska gå från skärm till pärm. Att kunna läsa och räkna är viktiga grunder för livet och för fortsatta studier. Samtidigt ser vi ett växande behov av arbetskraft inom tech och det kommer årligen att behövas ytterligare ca 18 000 specialister inom tech mellan 2024 och 2028. Vi anser att skolan har ett ansvar att rusta eleverna för framtiden där digital kompetens och digitala färdigheter kommer att vara helt nödvändiga. Dessutom finns det stor potential i att utnyttja digitala lösningar för elevernas kunskapsutveckling generellt och inte minst stora administrativa vinster för lärare om digitala verktyg och AI används på rätt sätt. Det ska inte behöva hämma läskunnigheten att höja den digitala kompetensen, tvärtom, det kan gå hand i hand. Det är sällan antingen eller utan ofta används digitala lösningar i kombination med analoga läromedel för att individ- och behovsanpassa lärandet. Det krävs emellertid styrning för en ansvarsfull och likvärdig utveckling av digital kompetens och digitalisering i skolan.    

Cybersäkerheten i otakt 

Regeringen föreslår en ambitionshöjning inom informations- och cybersäkerhet, med bland annat förstärkningar för att utveckla Nationellt cybersäkerhetscentrum och CERT-SE, Sveriges Computer Security Incident Response Team. Informations- och cybersäkerhet menar regeringen är grunden i ett modernt civilt försvar. TechSverige välkomnar ambitionshöjningen, men det finns orosmoment.  

Det talas om allmänheten, regioner och kommuner – men mindre om näringslivet. Här går pengarna till EU-regelverket om informationssäkerhet NIS2 som utvidgas och ökar kraven på bland annat privata aktörer. Vidare avser regeringen att ”inom ramen för NIS2” ta fram och bereda en ny informations- och cybersäkerhetsstrategi. Hur arbetet med dessa frågor organiseras bäst och kan utvecklas i den riktning som är mest effektiv för samhället ”ska ses över”. Budgetpropositionen ger fortfarande intrycket av att regeringens informationssäkerhetspolitik går i otakt. Efter halva mandatperioden lämnas viktiga besked och satsningar – trots att regeringen inte har presenterat den nya nationella informations- och cybersäkerhetsstrategin.  

Regeringen vill stärka den digitala infrastrukturens säkerhet och tillförlitlighet. Det handlar både om infrastrukturens motståndskraft och sektorns beredskapsarbete, för att ”säkra Sveriges förmåga att kommunicera nationellt, internationellt och digitalt i alla lägen.” Än så länge är det väl oklart hur långt den nya nivån om 1,8 miljarder kronor räcker för så högt ställda mål, men det är en välkommen höjning med 1,6 miljarder kronor som aviseras. 

Stärkt samarbete mellan näringslivet och den offentliga sektorn 

Statsministern betonade i regeringsförklaringen att ”regeringen vill se mer av Team Sweden”. Nu gör regeringen en kraftfull stärkning av anslaget för exportfrämjande verksamhet samt investeringsfrämjande insatser, till främst Business Sweden. Det handlar om att stärka Team Swedens arbete, vilket är ett nätverk av myndigheter och organisationer som jobbar för att främja svensk export och investeringar i Sverige. Det framhålls att samarbetet ska fortsatt vidareutvecklas i samråd med näringslivet och handelskamrar och i högre utsträckning aktivt fånga upp affärsmöjligheter och positionera svenska lösningar inom strategiskt viktiga områden som till exempel grön och digital omställning inom bl.a. digitalisering, AI och life science. För den internationella efterfrågan på svenska lösningar finns – men stöd behövs för företagen att kunna nå ut. Det poängteras att även tjänsteföretag i helt digitala miljöer ska omfattas och att startups och scaleups spelar en viktig roll i vår framtida ekonomi, konkurrenskraft och arbetsmarknad. Att satsa på Team Sweden kan enligt regeringen ge bättre förutsättningar för svenska företag att ta del av de globala affärsmöjligheter som bland annat den gröna och digitala omställningen innebär. Låt oss hoppas att så blir fallet – satsningen välkomnas i alla fall av TechSverige då techbranschen står för en stor del av svensk export men kan bli ännu större.  

Digital teknik och kompetens – grunden för en hållbar utveckling 

Det kan konstateras att regeringen gör satsningar på forskning, innovation, tillgång till kompetent arbetskraft, ökade exportmöjligheter och minskad regelbörda. Detta är viktiga beståndsdelar för att techbranschen ska kunna bidra till den gröna och digitala omställningen. Men mer behövs för att påskynda denna. Till regeringens klimatpolitiska handlingsplan bidrog TechSverige med konkreta åtgärder att vidta kopplat till digitala lösningars möjlighet att bidra till minskad klimatpåverkan brett. Det kan dock konstateras att dessa inte hörsammats i tillräcklig utsträckning i budgetpropositionen. Än finns tid för regeringen att genomföra förslagen men det ser inte ut att ske detta år. 

Vi kan även konstatera att regeringen behåller den ohållbara elektronikskatten, trots medvetenheten om att den ökat markant, att den saknar miljönytta, att den inte påverkar produktionen av elektronik, att den lett till stora prisökningar inte minst för de ekonomiskt svaga och att den försämrar svensk konkurrenskraft samt minskar arbetstillfällen i Sverige. Det är inget annat än djupt beklagligt.  

Minska regelbördan för företag 
Regeringen konstaterar att det är en problematisk utveckling att företagens totala regelkostnader fortsätter öka. Regeringen har tidigare tillsatt ett implementeringsråd kopplat till frågor om införande av EU-direktiv som är av särskild vikt för svenska företag och ett förenklingsråd för att identifiera förenklingsåtgärder som följer av svensk rätt och ta fram konkreta förslag. 

I budgeten skriver regeringen att de kommer att stärka länsstyrelsernas förutsättningar att inom sin verksamhet underlätta företagens myndighetskontakter och uppgiftslämnande. Regeringen avsätter därför medel till Länsstyrelsen i Västerbottens län för att sprida och för aktuella länsstyrelser att implementera nya effektivare arbetssätt. 

TechSverige välkomnar förenklingsåtgärder. Goda förutsättningar för företag att bygga kunskap och bedriva sin verksamhet är en förutsättning för svensk konkurrenskraft och en hållbar samhällsutveckling. TechSverige har en tydlig förhoppning om att gällande lagstiftning som antas, såväl på EU-nivå som nationellt, ska bygga på principen ”Think small first”. 

Sammanfattningsvis är det en höstbudget som betonar att vi fortsatt är i en lågkonjunktur men återhämtningen står för dörren och den huvudsakliga inriktningen är bland annat på reformer för ökad tillväxt, produktivitet och utbildning. Det är en inriktning vi välkomnar. Sverige står inför stora strukturella utmaningar som en åldrande befolkning, kompetensbrist och att vi inte lyckas bättre med att använda digitaliseringens möjligheter.  

Techbranschen har snabbt utvecklats till en viktig pusselbit i den svenska ekonomin, där lösningar och tjänster genererar tillväxt och produktivitet inom alla sektorer och en stor del av digitaliseringen, dess bidrag till samhället och värde för ekonomin ligger fortfarande framför oss. Men med tanke på att techbranschen är så rörlig – och framför allt att den är global – är det omöjligt att luta sig tillbaka.  

Regeringen behöver fortsätta i detta spår med fler konkreta reformer och ett högt tempo i reformprocesserna för att lösa de stora samhällsutmaningarna och stärka svensk konkurrenskraft. Vi är redan halvtid i mandatperioden! Vi ser fram emot att ta del av flera konkreta satsningar i bland annat den kommande forsknings- och innovationspropositionen och som ett resultat av AI-kommissionen och den kommande digitaliseringsstrategin så att vi alltjämt kan hålla jämna steg med den snabba utvecklingen i andra länder.  

Pressmeddelande: TechSveriges chefsekonom om budgeten: Reformer för ökad tillväxt, produktivitet och utbildning välkomna