Tomtebloss och torrsim lockar inga tjejer till IT-branschen

Som förälder vet vi att vi måste vara med våra barn för att de ska knyta an. Stora delar av IT-branschen hoppas dock fortfarande att tjejer ska lockas till dem utan att behöva avsätta tid åt dem.

Alla vi som har barn önskar nog, hur mycket vi än älskar dem, att de kunde klara sig mer på egen hand så att vi fick mer tid åt oss själva. Kanske kan man välja att outsourca uppfostran till sin partner eller till internatskolor. Vi vet dock att det straffar sig. I bästa fall kan man köpa sig till lojalitet, men anknytning – knappast.

Vi i IT-branschen tycker nog att vi är mer fancy än de flesta, och är ganska oförstående för att kvinnor i alla åldrar är så skeptiska mot att studera IT och arbeta i branschen. Man behöver dock inte ta många steg bortanför de i våra ögon exklusiva arbetsplatserna och konferenserna för att bli klar över att tjejer, och även många killar, tycker att ”jobba i IT-branschen” är i bästa fall anonymt, i värsta fall grabbigt, nördigt och ensamt.

Många aktörer i IT-branschen, och även andra ”tråkiga” teknikbranscher, lägger ner en hel del resurser på att synliggöra sig själva genom olika events där barn får möta, om inte branschen själv, så i alla fall dess produkter. På samma sätt som att ordna barnkalas är hälsosamt för relationen så är det bra att dessa events görs. Det är dock bara tomtebloss, och utan en mer vardaglig kontakt där både tjejer och killar får en känsla av vad det verkligen innebär att spendera sitt vuxna liv på en teknikarbetsplats kommer de inte ha någon effekt.

En sorts mer aktivitetsbaserade events som blivit allt populärare är olika typer av hackathons, makerspaces och kodstugor. Bättre än bara ett besök eller en föreläsning, visst, men fortfarande ger de ingen egentlig uppfattning om livet som IT-sysselsatt. Frågan om den framtida yrkesidentiteten dyker ofrånkomligen upp i tonåren, och symptomatiskt nog är tonårstjejer till stor del frånvarande från majoriteten av dessa events. IT i denna tappning upplevs kort och gott irrelevant.

Att föra in programmering (eller det bredare och i mitt tycke bättre begreppet datalogiskt tänkande) på skolschemat vore en god gärning för att bereda vägen för IT som ett tänkbart yrke. Likadant om de i läroplanerna inskrivna satsningarna på entreprenöriellt lärande utvecklas mer. Även detta är dock i längden bara torrsim. De ger ingen känsla för vad IT-jobb innebär i form av relationer och problemlösande. För detta behövs möten, det behövs närvaro.

Så, för alla aktörer i IT-branschen som tycker att den usla könsfördelningen i branschen är något som man bör jobba med långsiktigt, och inte ser det som en tillfällig PR-strategi: Gå med i IT&Telekomföretagens satsning Next Up. Det är mig veterligen den enda breda satsning där IT-bolagen på ett lite mer djupgående sätt försöker knyta an till de, i branschens ögon, så svårfångade tonårstjejerna.