Hopp om balans i datalagringsutredningen
Idag träffade representanter från branschen regeringens utredare Sigurd Heuman och hans utredningssekreterare Mikael Kullberg och Christofer Gatenheim hos Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, SIN.
Idag träffade representanter från branschen regeringens utredare Sigurd Heuman och hans utredningssekreterare Mikael Kullberg och Christofer Gatenheim hos Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, SIN.
I torsdags beslutade regeringen att se över den svenska datalagringsregleringen genom att tillsätta en utredning under ledning av Sigurd Heuman, ordförande i Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Bakgrunden är att EU-domstolen i december fastslog att de svenska datalagringsbestämmelserna går för långt, och är oproportionerliga.
Igår höll Trafikutskottet en öppen utfrågning om Sveriges it-infrastruktur – idag och i framtiden – i riksdagens förstakammarsal. En intressant förmiddag: bland annat bjöd vår tillträdande förbundsdirektör David Mothander, fortfarande på Google, på en framtidsspaning om vad framtidens konsumenter vill ha och Anne-Marie Eklund Löwinder på Internetstiftelsen i Sverige belyste frågan ur ett användarperspektiv. Vi fick också höra om kommunernas roll och det offentligas ansvar, PTS uppdrag och mål, och om it-infrastrukturens och bredbandets betydelse för innovationskraft och hållbar utveckling.
Så kom den äntligen – regeringens nya bredbandsstrategi. Och visst blev det den julklapp till folket jag önskade! Den är tydlig och konkret i de delar vi ser är viktigast, och precis den strategi Sverige behöver för att bli helt uppkopplat. Regeringen vill genom bredbandsstrategin motivera marknadens alla aktörer till en fortsatt snabb utbyggnad av bredband och det är jag övertygad om att de kommer att göra.
Idag aviserade regeringen att de skjuter till ytterligare 150 miljoner kronor (till de tidigare aviserade 850 miljonerna) i bredbandsstöd inom ramen för landsbygdsprogrammet. Mycket välkommet! Det motsvarar ungefär en pusselbit i ett 1000-bitarspussel, men ändå – varje pusselbit behövs.
I förra veckan tog regeringen ett beslut som tvingade PTS att avbryta den planerade auktionen i 700MHz-bandet. Att beslutet kommer få negativa konsekvenser för digitaliseringen av Sverige har uppmärksammats av många. Men hur stor försening av utbyggnaden av mobilt bredband och digitaliseringen i landsbygd och glesbygd innebär beslutet i praktiken?
Tomas Mörtsell (C), kommunalråd i Storumans kommun, skriver på SvD debatt att det måste gå att ringa i glesbygden. Ett mycket rimligt krav: givetvis borde det vara en självklarhet också för de som bor utanför våra städer att kunna nå räddningstjänst, ringa släkt och vänner och betala sina räkningar på nätet. En framtidssäker digital infrastruktur att lita på i hela landet är numera en förutsättning för att vi alla fullt ut ska kunna dra nytta av digitaliseringens möjligheter – och kunna ta del av den samhällsservice vi behöver.
Regeringen meddelade i fredags att de vill lägga ytterligare 850 miljoner kronor på bredbandssatsningar i områden där förutsättningar för kommersiell bredbandsutbyggnad saknas.
”Väljer man som villaägare att låta Gavlenet gräva ner fiber till sitt hus så är man därefter låst till dem. Den informationen går ut via företagets kundtjänst och personal på fältet. Nu kan Gefle Dagblad visa att det inte är sant.” Detta läser jag i min nyhetsrapportering idag. Längst ner på sidan kan läsarna markera hur de känner efter att ha läst artikeln, och jag är inte förvånad över att den arga gubben fått 186 markeringar i skrivande stund. Själv vill jag markera alla tre till höger: ”Wow” som i förbluffad, men också ”Ledsen” och ”Arg”.
Häromveckan meddelade Konsumentminister Per Bolund att regeringen nu tar flera steg för att stärka konsumenternas makt och trygghet. Vår bransch välkomnar detta, och efterfrågar en effektivare tillsyn av oseriösa och i förekommande fall kriminella aktörer på telekommarknaden. Precis som ministern är vi övertygade om att det samtidigt gör att seriösa företag gynnas.
För att få digital åtkomst behöver du abonnera på standardavtalen. Det kostar 6500kr SEK / år för medlemmar och 13000kr SEK / år för icke medlemmar. Du sparar både tid och miljö på det sättet.
TechSverige använder Svenskt Näringslivs inloggningstjänst. Om du inte har något Svenskt Näringslivs-konto, så skapar du det i nästa steg. När du loggat in via Svenskt Näringsliv, så skickas du tillbaka till TechSveriges sajt.